Är numera student på Musikmakarna i Övik. Livet är roligt här: Klasskamrater, musik på skoltid och allt möjligt häftigt (för att använda det gamla uttrycket)! Men jag längtar så förbannat efter min älskade Linda.
Sjukt mycket.
Men - tiden går snabbt och snart är det helg!
Återkommer när jag har tid och ork att skriva mer!
måndag 30 augusti 2010
fredag 27 augusti 2010
Spotify
Ingen musikblogg är fullkomlig utan att man nuddar, behandlar och kanske slår lite på Spotify-fenomenet.
Är du för eller emot?
Som vanlig musikkonsument är Spotify bland det bästa som hänt musikvärlden. Och jag hoppas att man kommer nå ut längre med programmet än till de få länder som fått tillgång till det idag. Se denna länk för mer specifikation gällande det geografiska begränsningsområdet: Var finns Spotify?
Jag menar, det mesta finns där på Spotify. Nya albumsläpp och gamla godingar. Jag har iofs bara gratisversionen och om jag förstått saken rätt så innehåller Premium-versionen ännu mer musik och i högre upplösning. Allt för bara 99:-/m (eller "Only 99 cronor per month" som reklamen hetsar om)! Jag har till och med slutat lyssna på mitt eget Itunes-bibliotek för "allt" finns ju där på Spotify! Iofs finns även mitt Itunes-bibliotek på Spotify tack vare senaste uppgraderingen men ja, ni förstår.
Även Nanuh finns på Spotify!:)
Slit och släng-tänket gällande musik har dock förstört branschen. Nu säger jag inte att det var bra när man stod där i skivbutiken och provlyssnade på skivor för 229:- Många köp blev stressiga iom att man inte orkade stå och lyssna igenom en hel skiva i affären och således ofta kom hem med en skiva som bara innehöll EN bra låt. Suck. 229 kronor för en. bra. låt! MEN iom att man som artist bara får 0.23 öre (ja, du läste rätt) per lyssning på Spotify blir det nästan löjligt. Finns det inget mellanting? NOLL komma 23! Det är alltså ingenting.
Men att Spotify iaf betalar ut NÅGOT till artisten är bättre än inget (Piratebay etc). Jag kan själv erkänna att jag tankat något så ena överjävulusiska genom åren. Kom igen, alla har gjort det. "Åh, bra band. Oj, hela diskografin! Den tar jag!". Pris? Noll kronor. Dock medförde detta hetstankade att de flesta av oss hade det mesta av de artister vi gillade (och ogillade) hemma på datorn - och låtarna blev mer digitala slitochsläng-saker än musikstycken. Inget skivomslag, ingen CD - bara en liten mp3 på 2-5 mb som man enkelt kan lyssna på, skicka vidare eller radera.
Ipred gjorde så att iaf jag slutade ladda hem skivor och film. Jag vet många som fortfarande sitter och tankar och ger fullständigt fan i lagen men...nä, det känns inte rätt att riskera att åka dit bara för att slippa betala för något som jag egentligen borde betala för. Så jag har börjat köpa filmer igen (DVD-samlingen växer som ogräs) men jag har INTE börjat köpa skivor iom Spotify. Moment 22?
Förr lade jag ner kanske 1000:-/m på skivor men de senaste 8 åren har det varit kanske 500:-/år (ja, jag köper alltså fortfarande vissa skivor men då ska det vara löjligt bra). Och jag har ständigt en lista i huvudet över skivor som jag BORDE köpa.
Oavsett mumbojumbo om dyra skivor, artistersättning, hur pass tillgänglig musiken är konsumenten etc så är det en sak som är klart: Det finns mycket musik där ute och jag jobbar hårt på att upptäcka nya (för mig) artister som utvecklar, tillför och modifierar. Spotify hjälper mig duktigt (och även Myspace trots värdelös ljudupplösning).
Som ni kanske märker är jag lite ambivalent gällande Spotify. Så jag sammanfattar med det uppenbara: Sjukt bra tjänst, värdelös ersättning. Dvs samma resonemang som hos alla andra artister.
Vad händer annars då? Jo jag har börjat på en låt åt en kvinnlig artist nere i mina gamla hemtrakter Linköping (eller ja, hon bor visst i Mjölby men...ja) och det kommer bli riktigt bra. Hon skickade en singer-songwriter-låt som inte riktigt gick hem i mina öron så jag bad om att enbart få ett rent sångspår. Och nu blir det Depeche Mode möter Kent möter Massive Attack av det hela istället. Sjukt roligt!
Mer om detta kommer snart!
Dagens länk går till Sveriges största, bästa och kanske mest överskattade band: Kent. Missförstå mig rätt, jag älskar Kent och framförallt skivan "Tillbaka till Samtiden" (som helt klart är en Top 10 för mig) men bandet kan på det stora hela släppa vilken skit dom vill och det säljer ändå guld på 2 sekunder.
Dagens youtube:
...är en musikvideo med det svenska bandet Crescendolls. Jag regisserade inspelningen och gjorde även post production (audio) på denna. Jag ingår i bolaget 1897 som gör musikvideos och detta är alltså en av de produktioner som vi gjort.
Är du för eller emot?
Som vanlig musikkonsument är Spotify bland det bästa som hänt musikvärlden. Och jag hoppas att man kommer nå ut längre med programmet än till de få länder som fått tillgång till det idag. Se denna länk för mer specifikation gällande det geografiska begränsningsområdet: Var finns Spotify?
Jag menar, det mesta finns där på Spotify. Nya albumsläpp och gamla godingar. Jag har iofs bara gratisversionen och om jag förstått saken rätt så innehåller Premium-versionen ännu mer musik och i högre upplösning. Allt för bara 99:-/m (eller "Only 99 cronor per month" som reklamen hetsar om)! Jag har till och med slutat lyssna på mitt eget Itunes-bibliotek för "allt" finns ju där på Spotify! Iofs finns även mitt Itunes-bibliotek på Spotify tack vare senaste uppgraderingen men ja, ni förstår.
Även Nanuh finns på Spotify!:)
Slit och släng-tänket gällande musik har dock förstört branschen. Nu säger jag inte att det var bra när man stod där i skivbutiken och provlyssnade på skivor för 229:- Många köp blev stressiga iom att man inte orkade stå och lyssna igenom en hel skiva i affären och således ofta kom hem med en skiva som bara innehöll EN bra låt. Suck. 229 kronor för en. bra. låt! MEN iom att man som artist bara får 0.23 öre (ja, du läste rätt) per lyssning på Spotify blir det nästan löjligt. Finns det inget mellanting? NOLL komma 23! Det är alltså ingenting.
Men att Spotify iaf betalar ut NÅGOT till artisten är bättre än inget (Piratebay etc). Jag kan själv erkänna att jag tankat något så ena överjävulusiska genom åren. Kom igen, alla har gjort det. "Åh, bra band. Oj, hela diskografin! Den tar jag!". Pris? Noll kronor. Dock medförde detta hetstankade att de flesta av oss hade det mesta av de artister vi gillade (och ogillade) hemma på datorn - och låtarna blev mer digitala slitochsläng-saker än musikstycken. Inget skivomslag, ingen CD - bara en liten mp3 på 2-5 mb som man enkelt kan lyssna på, skicka vidare eller radera.
Ipred gjorde så att iaf jag slutade ladda hem skivor och film. Jag vet många som fortfarande sitter och tankar och ger fullständigt fan i lagen men...nä, det känns inte rätt att riskera att åka dit bara för att slippa betala för något som jag egentligen borde betala för. Så jag har börjat köpa filmer igen (DVD-samlingen växer som ogräs) men jag har INTE börjat köpa skivor iom Spotify. Moment 22?
Förr lade jag ner kanske 1000:-/m på skivor men de senaste 8 åren har det varit kanske 500:-/år (ja, jag köper alltså fortfarande vissa skivor men då ska det vara löjligt bra). Och jag har ständigt en lista i huvudet över skivor som jag BORDE köpa.
Oavsett mumbojumbo om dyra skivor, artistersättning, hur pass tillgänglig musiken är konsumenten etc så är det en sak som är klart: Det finns mycket musik där ute och jag jobbar hårt på att upptäcka nya (för mig) artister som utvecklar, tillför och modifierar. Spotify hjälper mig duktigt (och även Myspace trots värdelös ljudupplösning).
Som ni kanske märker är jag lite ambivalent gällande Spotify. Så jag sammanfattar med det uppenbara: Sjukt bra tjänst, värdelös ersättning. Dvs samma resonemang som hos alla andra artister.
Vad händer annars då? Jo jag har börjat på en låt åt en kvinnlig artist nere i mina gamla hemtrakter Linköping (eller ja, hon bor visst i Mjölby men...ja) och det kommer bli riktigt bra. Hon skickade en singer-songwriter-låt som inte riktigt gick hem i mina öron så jag bad om att enbart få ett rent sångspår. Och nu blir det Depeche Mode möter Kent möter Massive Attack av det hela istället. Sjukt roligt!
Mer om detta kommer snart!
Dagens länk går till Sveriges största, bästa och kanske mest överskattade band: Kent. Missförstå mig rätt, jag älskar Kent och framförallt skivan "Tillbaka till Samtiden" (som helt klart är en Top 10 för mig) men bandet kan på det stora hela släppa vilken skit dom vill och det säljer ändå guld på 2 sekunder.
Dagens youtube:
...är en musikvideo med det svenska bandet Crescendolls. Jag regisserade inspelningen och gjorde även post production (audio) på denna. Jag ingår i bolaget 1897 som gör musikvideos och detta är alltså en av de produktioner som vi gjort.
onsdag 25 augusti 2010
Hårda klappar
Önskelistan gällande vad jag vill ha i min studio blir bara längre och längre! Hjälp?
Först och främst kommer jag ju, tjatigt eller ej, jobba primärt på antingen min Macbook Pro, min gamla Imac 20" Intel från år 2007 eller Musikmakarnas nya fet-Imac - men nu snackar vi önskelistan över vad jag vill ha hemma (kopplat huvudsakligen till Macbooken):
1. Natives Instruments Maschine
2. Motu:s BPM
3. Reason 5 + Record 1,5
4. Logic Studio
Pheww! Utöver det kommer jag naturligtvis försöka införskaffa fler och fler Refills till Reason och även kolla in samplingssläppen som Loopmasters har att erbjuda.
Jag har börjat lyssna mer och mer på elektronisk musik, spanat in Youtube-tutorials gällande Native Instruments Maschine och det KLIAR i fingrarna! Speciellt iom att jag knappt kunnat skapa musik under hela augusti pga flytt och renoveringar i nya lägenheten. GAH!
Dagens länk: deadmau5. Grym musik. Ligger och skaver bredvid Justice om du frågar mig.
Dagens tube blir inte helt otippat Maschine-relaterat:
Me wants it!
Först och främst kommer jag ju, tjatigt eller ej, jobba primärt på antingen min Macbook Pro, min gamla Imac 20" Intel från år 2007 eller Musikmakarnas nya fet-Imac - men nu snackar vi önskelistan över vad jag vill ha hemma (kopplat huvudsakligen till Macbooken):
1. Natives Instruments Maschine
2. Motu:s BPM
3. Reason 5 + Record 1,5
4. Logic Studio
Pheww! Utöver det kommer jag naturligtvis försöka införskaffa fler och fler Refills till Reason och även kolla in samplingssläppen som Loopmasters har att erbjuda.
Jag har börjat lyssna mer och mer på elektronisk musik, spanat in Youtube-tutorials gällande Native Instruments Maschine och det KLIAR i fingrarna! Speciellt iom att jag knappt kunnat skapa musik under hela augusti pga flytt och renoveringar i nya lägenheten. GAH!
Dagens länk: deadmau5. Grym musik. Ligger och skaver bredvid Justice om du frågar mig.
Dagens tube blir inte helt otippat Maschine-relaterat:
Me wants it!
tisdag 24 augusti 2010
Reason 5 + Record 1.5
Under åren har jag använt en del olika inspelningsprogram hemma på kammaren. Självklart ville jag ha samma ljud som gick att få fram i stora, välutrustade (!) studios men...det var ju lite svårt till en början.
1997 började jag med Cubase, i början av 2000-talet smög jag lite i Propellerheads Reason 2.5 och 2004-2005 kröp jag på knäna med en dålig laptop och Mbox/Pro Tools.
I december 2007 införskaffade jag Reason 4. Ett fantastiskt program som verkligen lyfte mitt låtskrivande till högre höjder. Jag blev snabbt en Propellerhead-dyrkare och är idag näst intill besatt av denna fenomenala produkt. Ljuden är överlägsna, gränssnittet är lätt att förstå och inspirationen sinar aldrig iom att "the sky is the limit" när det kommer till vad man kan skapa i programmet.
Hela Nanuh-skivan (Scars) är skapad i Reason 4.
Nu, den 25:e augusti 2010, kommer Reason 5 tillsammans med uppgraderingen "1.5" till systerprogrammet Record (där man då kan spela in audio samt integrera Reason 5 på ett smidigt och enkelt sätt). Jag sitter på första raden och väntar otåligt på min Macbook Pro som givetvis ska få ta del av både nya Reason-versionen och Record.
Jag vet inte riktigt var jag ska köpa programmet men antingen blir det ifrån den lokala musikaffären i stan, från Propparnas hemsida eller från tysken (som kanske är billigast?).
Jag funderar även faktiskt på att köpa mig en Propellerheads-tshirt från Propteamet på http://www.propellerheads.se/. Ja, jag är en nörd och det får gärna synas då och då.
Nu har jag inte suttit i Record förut - men jag har hört, sett och läst mycket om systemet och uppgraderingen och jag förväntar mig inget annat än guld när jag väl lärt mig hur allt fungerar. Så det kan mycket väl bli en utfasning av Logic för mig i framtiden - även om vi kör Logic Pro 9 på Musikmakarna.
Tack Propellerheads för att ni finns. Det är pga er som jag överhuvudtaget har en musikkarriär utanför rockvärlden.
För övrigt gör Propellerheads sjukt roliga, intressanta och informativa produktfilmer. Här är en av mina favoriter:
Spana in resten av deras filmer och tutorials här: http://www.youtube.com/user/PropellerheadSW
1997 började jag med Cubase, i början av 2000-talet smög jag lite i Propellerheads Reason 2.5 och 2004-2005 kröp jag på knäna med en dålig laptop och Mbox/Pro Tools.
I december 2007 införskaffade jag Reason 4. Ett fantastiskt program som verkligen lyfte mitt låtskrivande till högre höjder. Jag blev snabbt en Propellerhead-dyrkare och är idag näst intill besatt av denna fenomenala produkt. Ljuden är överlägsna, gränssnittet är lätt att förstå och inspirationen sinar aldrig iom att "the sky is the limit" när det kommer till vad man kan skapa i programmet.
Hela Nanuh-skivan (Scars) är skapad i Reason 4.
Nu, den 25:e augusti 2010, kommer Reason 5 tillsammans med uppgraderingen "1.5" till systerprogrammet Record (där man då kan spela in audio samt integrera Reason 5 på ett smidigt och enkelt sätt). Jag sitter på första raden och väntar otåligt på min Macbook Pro som givetvis ska få ta del av både nya Reason-versionen och Record.
Jag vet inte riktigt var jag ska köpa programmet men antingen blir det ifrån den lokala musikaffären i stan, från Propparnas hemsida eller från tysken (som kanske är billigast?).
Jag funderar även faktiskt på att köpa mig en Propellerheads-tshirt från Propteamet på http://www.propellerheads.se/. Ja, jag är en nörd och det får gärna synas då och då.
Nu har jag inte suttit i Record förut - men jag har hört, sett och läst mycket om systemet och uppgraderingen och jag förväntar mig inget annat än guld när jag väl lärt mig hur allt fungerar. Så det kan mycket väl bli en utfasning av Logic för mig i framtiden - även om vi kör Logic Pro 9 på Musikmakarna.
Tack Propellerheads för att ni finns. Det är pga er som jag överhuvudtaget har en musikkarriär utanför rockvärlden.
För övrigt gör Propellerheads sjukt roliga, intressanta och informativa produktfilmer. Här är en av mina favoriter:
Spana in resten av deras filmer och tutorials här: http://www.youtube.com/user/PropellerheadSW
Darkchild
Producenter finns det gott om. Vissa av dom gör guld utav allt de tar i. En av dessa talanger är Rodney "Darkchild" Jerkins (Britney, Janet Jackson, Destinys Child etc).
Här är en fin video som handlar om "Take your children to work day" i USA. Många barn hade inte föräldrar att följa till jobbet så Darkchild klev fram och tog in en drös kidz i sin studio för att visa hur han bygger upp en låt från idé till slutprodukt:
Snyggt! Han har gått MPC-skolan sedan han hade mjölktänder ser jag. Själv vill jag nog ha en Native Instruments Maschine istället.
Hoppas att mina och Lindas barn vill hänga med mig i studion också.
Annars förbereder jag mig mentalt för Musikmakarna - lite resfeber hit, lite psykbryt dit. Men it´s all good!
Dagens länk går till Darkchilds hemsida: www.darkchild.com
Här är en fin video som handlar om "Take your children to work day" i USA. Många barn hade inte föräldrar att följa till jobbet så Darkchild klev fram och tog in en drös kidz i sin studio för att visa hur han bygger upp en låt från idé till slutprodukt:
Snyggt! Han har gått MPC-skolan sedan han hade mjölktänder ser jag. Själv vill jag nog ha en Native Instruments Maschine istället.
Hoppas att mina och Lindas barn vill hänga med mig i studion också.
Annars förbereder jag mig mentalt för Musikmakarna - lite resfeber hit, lite psykbryt dit. Men it´s all good!
Dagens länk går till Darkchilds hemsida: www.darkchild.com
måndag 23 augusti 2010
Slomo!
Kidzen är galna idag. Allt ska slitas och slängas i 200 km/h a la McDonalds, musiken ska lyssnas på i en 0,5 tums mobiltelefonshögtalare och var jag än går på stan hör jag bara "Mamma jag vill ha den nya Iphone:n". Världen går snabbare och snabbare men människorna blir på något sätt slöare och slöare på kuppen. Är vi på väg mot en blandning av filmerna "28 dagar senare" och "Idiocracy"? Slöa, dumma zombies!
Nu tycker jag att vi saktar ner lite och lyssnar på en skön remix av en Justin Bieber-låt. Ja, just det - Justin Bieber: Lillgrabben (född 1994 enl Wikipedia) som fick sitt breakthrough via Youtube (Usher hittade honom där). LOL (för att använda kidz-lingo)!
Otroligt nog släpper lille Bieber sina memoarer i höst. WTF? Har han ens slutat med blöjor? Jag älskar biografier och Hade jag skrivit en sådan bok när jag var 16 så hade det stått typ:
"Föddes, åt mat, åt väldigt mycket mat, blev retad, spelade bas, spelade mer bas, spelade lite andra instrument, slutade käka, körde moped". Men men...
Här kommer iaf en skön liten remix där man slöat-ner Bieber 800% och lagt på en Hans Zimmer-låt i bakgrunden.
J. BIEBZ - U SMILE 800% SLOWER by Shamantis
Och helt plötsligt blev det ju faktiskt bra!
Följaktligen går dagens länk till filmmusikguden Hans Zimmers hemsida.
Dagens Youtube går också i hans spår iom att han gjorde filmmusiken till den nya KUNGFILMEN Inception.
Man kan göra mycket med slow motion!
Nu tycker jag att vi saktar ner lite och lyssnar på en skön remix av en Justin Bieber-låt. Ja, just det - Justin Bieber: Lillgrabben (född 1994 enl Wikipedia) som fick sitt breakthrough via Youtube (Usher hittade honom där). LOL (för att använda kidz-lingo)!
Otroligt nog släpper lille Bieber sina memoarer i höst. WTF? Har han ens slutat med blöjor? Jag älskar biografier och Hade jag skrivit en sådan bok när jag var 16 så hade det stått typ:
"Föddes, åt mat, åt väldigt mycket mat, blev retad, spelade bas, spelade mer bas, spelade lite andra instrument, slutade käka, körde moped". Men men...
Här kommer iaf en skön liten remix där man slöat-ner Bieber 800% och lagt på en Hans Zimmer-låt i bakgrunden.
J. BIEBZ - U SMILE 800% SLOWER by Shamantis
Och helt plötsligt blev det ju faktiskt bra!
Följaktligen går dagens länk till filmmusikguden Hans Zimmers hemsida.
Dagens Youtube går också i hans spår iom att han gjorde filmmusiken till den nya KUNGFILMEN Inception.
Man kan göra mycket med slow motion!
fredag 20 augusti 2010
Snushelvetet
Det finns flera olika inspelningsprogram på marknaden men de som är vanligast är Pro Tools, Cubase och Logic. Jag som kör Mac använder inte helt otippat Logic (iom att programmet tillverkas av Apple). Just nu kör jag faktiskt Logic Express 8 iom att jag för det mesta bara lägger sång i programmet och således inte behöver the big version men på sikt vill jag självklart ha hela Logic Studio. Jag menar, what´s not to like?
Men alla grejer kostar pengar. Program, tillbehör, samplingar, uppgraderingar etc. Och nu när jag går ner på studiemedel så är man ju så långt ifrån rik som man kan komma utan att ligga på en parkbänk om nätterna. Så det får bli till att börja snåla in på annat onödigt om pengarna ska lyckas hamna på rätt ställe.
Vad ska jag dra in på då? Snuset! Sjuuukt svårt men jag ska lyckas. Lägger 30-45 kr/dag på snus. Tar vi 35 x 30 så blir det hutlösa 1050:-/månad! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Nu har jag två snusar kvar i Kronan-dosan. Sedan blir det hej då. Önska mig lycka till och håll tummarna.
Men - även om jag slutar snusa och har CSN så kommer det bara leda till att jag helt enkelt inte slänger bort pengarna på snus istället för på mat så...i slutändan får jag jobba på med diverse extrauppdrag (musik förstås) och försöka förvalta dom pengarna på rätt sätt istället.
Tur att jag får en bra studio på skolan!
Dagens länk:
http://www.apple.com/logicstudio/
Logic!
Dagens youtube:
Anders Bagge kör en egen cribs! Fet studio, fet kåk (även om den är "under renovering").
Men alla grejer kostar pengar. Program, tillbehör, samplingar, uppgraderingar etc. Och nu när jag går ner på studiemedel så är man ju så långt ifrån rik som man kan komma utan att ligga på en parkbänk om nätterna. Så det får bli till att börja snåla in på annat onödigt om pengarna ska lyckas hamna på rätt ställe.
Vad ska jag dra in på då? Snuset! Sjuuukt svårt men jag ska lyckas. Lägger 30-45 kr/dag på snus. Tar vi 35 x 30 så blir det hutlösa 1050:-/månad! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Nu har jag två snusar kvar i Kronan-dosan. Sedan blir det hej då. Önska mig lycka till och håll tummarna.
Men - även om jag slutar snusa och har CSN så kommer det bara leda till att jag helt enkelt inte slänger bort pengarna på snus istället för på mat så...i slutändan får jag jobba på med diverse extrauppdrag (musik förstås) och försöka förvalta dom pengarna på rätt sätt istället.
Tur att jag får en bra studio på skolan!
Dagens länk:
http://www.apple.com/logicstudio/
Logic!
Dagens youtube:
Anders Bagge kör en egen cribs! Fet studio, fet kåk (även om den är "under renovering").
torsdag 19 augusti 2010
Musik på heltid
Jag är taggad och peppad inför starten på Musikmakarna den 30:e augusti. De närmaste två åren kommer handla om musik, musikskapande och produktion - på heltid! Självklart kommer det bli slitigt, många sena nätter och mycket kaffe - och lite pengar (CSN är ju inte direkt någon kassa-ko)...men jag är ju en slitvarg så det kommer ordna sig.
Positivt med Musikmakarna: Världens bästa utbildning
Negativt med Musikmakarna: Jag bor i Sundsvall och utbildningen är i Övik.
Som TUR är så har jag världens bästa fästmö som stöttar mig i vått och torrt. Det är till stor det hennes förtjänst att jag över huvud taget tog mig mod att söka utbildningen. Tack Linda, jag älskar dig!
I Övik kommer jag ha ett övernattningsboende. Lyckades få tag i en villa för 1200:-/m. Hur bra som helst.
Nu är det bara att vänta och se om utbildningen ger lika mycket som jag hoppas på. Man vet aldrig - men man kan alltid hoppas.
Dagens länk är inte alls musikrelaterad utan snarare "Fan vad jag har tråkigt på jobbet"-mässig:
http://armorgames.com/play/6137/crush-the-castle-2
Crush the castle 2: Ett episkt onlinespel där man helt enkelt...krossar borgar:) Hahaha! Jag har givetvis klarat allt, fixat alla extragrejer och lyckats få loss det "hemliga vapnet". Fan vad nördigt. Men, det säger mer om hur det är på jobbet än...om min nördnivå.
Nä men, ok, här är dagens länk:
http://www.loopmasters.com
Sjukt många skitheta loopar, refills etc. GRYMT!
Dagens Youtube är dock musikrelaterad deluxe!
Här är en musikvideo som Seethings spelade in i Helsingborg år 2003. Grymt roligt, svettigt och dammigt! Och om ni undrar vem jag är i videon så är det jag som spelar bas!
Positivt med Musikmakarna: Världens bästa utbildning
Negativt med Musikmakarna: Jag bor i Sundsvall och utbildningen är i Övik.
Som TUR är så har jag världens bästa fästmö som stöttar mig i vått och torrt. Det är till stor det hennes förtjänst att jag över huvud taget tog mig mod att söka utbildningen. Tack Linda, jag älskar dig!
I Övik kommer jag ha ett övernattningsboende. Lyckades få tag i en villa för 1200:-/m. Hur bra som helst.
Nu är det bara att vänta och se om utbildningen ger lika mycket som jag hoppas på. Man vet aldrig - men man kan alltid hoppas.
Dagens länk är inte alls musikrelaterad utan snarare "Fan vad jag har tråkigt på jobbet"-mässig:
http://armorgames.com/play/6137/crush-the-castle-2
Crush the castle 2: Ett episkt onlinespel där man helt enkelt...krossar borgar:) Hahaha! Jag har givetvis klarat allt, fixat alla extragrejer och lyckats få loss det "hemliga vapnet". Fan vad nördigt. Men, det säger mer om hur det är på jobbet än...om min nördnivå.
Nä men, ok, här är dagens länk:
http://www.loopmasters.com
Sjukt många skitheta loopar, refills etc. GRYMT!
Dagens Youtube är dock musikrelaterad deluxe!
Här är en musikvideo som Seethings spelade in i Helsingborg år 2003. Grymt roligt, svettigt och dammigt! Och om ni undrar vem jag är i videon så är det jag som spelar bas!
onsdag 18 augusti 2010
Lite hårdare
Som sagt, jag är uppväxt med metal, hårdrock, death metal, black metal, thrash metal och nu-metal. Dagens inlägg blir något i den hårdare skolan - för ibland är det rätt skönt när musik är hård, gungig och rätt snabb.
Meshuggah är ett av banden som ligger mig närmast hjärtat. Jag upptäckte dom rätt sent - år 1998 när dom precis släppt skivan "Chaosphere". Men idag kan jag stolt säga att jag har majoriteten av bandets släpp hemma i skivhyllan.
Meshuggah spelar en svängig, rytmisk och rätt komplex metal med en hel del polyrytmik (flera taktarter samtidigt) och för några år sedan tog man steget från sjusträngade gitarrer till åttasträngat muller! Episkt.
Min personliga favoritplatta är faktiskt just "Chaosphere". Ljudet, produktionen och låtarna luktar blod och smuts och tyngden på skivan är som ett pansarånglok. Ta låten "New Millennium Cyanide Christ" som exempel. Det blir inte hårdare än detta:
Ett annat band som spelade stor roll för mig är At the gates. Dom skapade och banade väg för det så kallade "Göteborgssoundet" med snabb, melodiös och hård thrash metal.
Skivan "Slaughter of the soul" går fortfarande varm där hemma och jag måste säga att albumets genomgående industrikänsla är precis den som tilltalar mig på "Chaosphere".
Jag missade tyvärr At the gates limited edition "comeback turné" för något år sedan. Fan fan fan fan fan. Men bandet har släppt DVD:n "Flames of the end" med massor av fint livematerial från denna reunion - och detta släpp ska nog hamna på en önskelista framöver. Herreje!
Sist men inte minst: Darkane. När jag köpte debutskivan "Rusted Angel" 1999 slöts cirkeln gällande de tre banden som jag lyssnat på mest inom metal. På skivan sjunger dessutom min kompis Lawrence Mackrory som jag spelade med i bandet Seethings år 2002-2003.
"Rusted Angel" innehåller precis allt: Sjukt bra låtar, snygg produktion med lite rostigt sound, grymma musiker, orkesterarrangemang och ett härligt sväng. Utan att överdriva så tror jag att jag lyssnade på detta album 2-3 gånger om dagen i 2 år. Galet. Men galet på ett bra sätt!
Avslutar detta metal-inlägg med första spåret från Diabolicals fullängdsdebut "Synergy". Jag var 18 år gammal när vi spelade in plattan och det var verkligen en dröm som gick i uppfyllelse. Här kommer "Suicidal Glory".
Meshuggah är ett av banden som ligger mig närmast hjärtat. Jag upptäckte dom rätt sent - år 1998 när dom precis släppt skivan "Chaosphere". Men idag kan jag stolt säga att jag har majoriteten av bandets släpp hemma i skivhyllan.
Meshuggah spelar en svängig, rytmisk och rätt komplex metal med en hel del polyrytmik (flera taktarter samtidigt) och för några år sedan tog man steget från sjusträngade gitarrer till åttasträngat muller! Episkt.
Min personliga favoritplatta är faktiskt just "Chaosphere". Ljudet, produktionen och låtarna luktar blod och smuts och tyngden på skivan är som ett pansarånglok. Ta låten "New Millennium Cyanide Christ" som exempel. Det blir inte hårdare än detta:
Ett annat band som spelade stor roll för mig är At the gates. Dom skapade och banade väg för det så kallade "Göteborgssoundet" med snabb, melodiös och hård thrash metal.
Skivan "Slaughter of the soul" går fortfarande varm där hemma och jag måste säga att albumets genomgående industrikänsla är precis den som tilltalar mig på "Chaosphere".
Jag missade tyvärr At the gates limited edition "comeback turné" för något år sedan. Fan fan fan fan fan. Men bandet har släppt DVD:n "Flames of the end" med massor av fint livematerial från denna reunion - och detta släpp ska nog hamna på en önskelista framöver. Herreje!
Sist men inte minst: Darkane. När jag köpte debutskivan "Rusted Angel" 1999 slöts cirkeln gällande de tre banden som jag lyssnat på mest inom metal. På skivan sjunger dessutom min kompis Lawrence Mackrory som jag spelade med i bandet Seethings år 2002-2003.
"Rusted Angel" innehåller precis allt: Sjukt bra låtar, snygg produktion med lite rostigt sound, grymma musiker, orkesterarrangemang och ett härligt sväng. Utan att överdriva så tror jag att jag lyssnade på detta album 2-3 gånger om dagen i 2 år. Galet. Men galet på ett bra sätt!
Avslutar detta metal-inlägg med första spåret från Diabolicals fullängdsdebut "Synergy". Jag var 18 år gammal när vi spelade in plattan och det var verkligen en dröm som gick i uppfyllelse. Här kommer "Suicidal Glory".
tisdag 17 augusti 2010
Konst
...så kan konst/illustrationer påverka mig lika mycket som filmmusik faktiskt.
Ta Nicoletta Ceccoli som exempel: Helt fantastiska illustrationer. Tim Burton:eskt och vackert. Vem hör inte en vacker flygel spela något borderline sött och hemskt/tragiskt till hennes bilder?
http://www.nicolettaceccoli.com/
Och på tal om illustratörer så är Mia Mäkilä inte helt ur spår heller - groteskt, skevt och icke PK.
http://www.miamakila.com/
Ta Nicoletta Ceccoli som exempel: Helt fantastiska illustrationer. Tim Burton:eskt och vackert. Vem hör inte en vacker flygel spela något borderline sött och hemskt/tragiskt till hennes bilder?
http://www.nicolettaceccoli.com/
Och på tal om illustratörer så är Mia Mäkilä inte helt ur spår heller - groteskt, skevt och icke PK.
http://www.miamakila.com/
Filmmusik
Alla har vi våra intressen - mitt är, som du som läsare kanske märkt, musik. Lyssna på, skapa, framföra. Ända sedan starten av min sk. "musik-karriär" har jag alltid föredragit att skriva/spela in låtar framför att spela live. Detta har absolut ingenting med nervositet att göra utan jag gillar den kreativa processen mer än att stå på en scen helt enkelt - även om att spela inför ett publikhav någonstans ute i Europa inte är helt fel det heller.
Har du läst några utav mina tidigare inlägg på den här bloggen har du kanske lagt märke till att jag lyssnade väldigt mycket på metal förr i tiden. Primärt Death Metal. Men med åren så har jag blivit väldigt allround (med mina mått mätt) och idag hittar jag musikinfluenser i allt möjligt även om jag ytterst sällan springer till hemmastudion för att kopiera ngn bra låt som precis dök upp på Spotify.
Jag tror att jag främst är influerad av "omedvetna influenser" och då snackar vi lite mer abstrakt musik - som t.ex. filmmusik. Herregud vad sjukt bra filmmusik det finns. Och herrejäklar vad DÅLIG filmmusik det finns.
Ett exempel på bra filmmusik: Se filmen "Crash" Mark Isham lyfter verkligen filmen - som redan utan musik ändå skulle ligga på min "Top 10".
Exempel på dålig filmmusik: Har du sett filmatiseringen av "Män som hatar kvinnor"? Kan vara det absolut mest klyschiga och tråkiga jag någonsin hört när det kommer till filmmusik. Blä!
Mer om filmmusik, influenser och duktiga musikskapare to come!
Har du läst några utav mina tidigare inlägg på den här bloggen har du kanske lagt märke till att jag lyssnade väldigt mycket på metal förr i tiden. Primärt Death Metal. Men med åren så har jag blivit väldigt allround (med mina mått mätt) och idag hittar jag musikinfluenser i allt möjligt även om jag ytterst sällan springer till hemmastudion för att kopiera ngn bra låt som precis dök upp på Spotify.
Jag tror att jag främst är influerad av "omedvetna influenser" och då snackar vi lite mer abstrakt musik - som t.ex. filmmusik. Herregud vad sjukt bra filmmusik det finns. Och herrejäklar vad DÅLIG filmmusik det finns.
Ett exempel på bra filmmusik: Se filmen "Crash" Mark Isham lyfter verkligen filmen - som redan utan musik ändå skulle ligga på min "Top 10".
Exempel på dålig filmmusik: Har du sett filmatiseringen av "Män som hatar kvinnor"? Kan vara det absolut mest klyschiga och tråkiga jag någonsin hört när det kommer till filmmusik. Blä!
Mer om filmmusik, influenser och duktiga musikskapare to come!
Talang
Vad är egentligen talang?
Handlar det om transportsträckan från när man börjar med något och hur lång tid det tar att blir riktigt bra på det man inriktat sig på - eller handlar det om att man har talang för något redan från start och bara behöver några få guidelines för att kunna vara bäst på det?
Ja, vi är ju alla proffs på något. Enligt någon. Jag är ju "proffs" på elektronik enligt min mamma - för jag lyckades ju koppla in DVD-spelaren hemma på mor och fars TV. Och hur många har inte hört ngn äldre tala om sitt barn/barnbarn som "dataexpert" bara för att dom själva inte kan ett dugg om datorer?
Men nej, det är inte den här ryggdunkande talangskalan som jag talar om utan riktig talang.
Personligen tror jag på det enda logiska (objektivt va?): Har du intresse och vissa förutsättningar (som tålamod, mål, envishet) och finner glädje i det du gör så kan du relativt lätt hamna i "talang"-fliken hos mig. Om det sedan tar 2 år eller 10 år för dig att bli grym på det du gör och älskar spelar ingen roll.
Inom musikvärlden har jag bevittnat många musiker genom åren och dragit en relativt sann slutsats:
1. Det finns musiker som kan lira på vilket musikinstrument som helst oavsett om det har strängar eller klaffar, kostar 1 krona eller 200.000.000 pix - och det låter ändå guld.
2. Det finns musiker som inte ens efter 10 år med instrumentet i knät får det att låta bra. Dessa försöker ofta kompensera genom att köpa riktigt fina och dyra verktyg (alltså instrument), snackar ofta skit om andra (som har riktig talang) och är utöver detta riktiga gearheads (dom är alltså totalt insnöade på allt som har med sitt instrument att göra) och viktigpettrar som alltid ska skryta över vad de själva spelar på och beståndsdelarna i deras instrument. Trist - men kul för instrumenttillverkarna och återförsäljarna.
Självklart är det jättehärligt att spela på ett bra instrument. Och bra instrument kostar i sanningens namn en hel del mer än ett "nybörjarinstrument" i lägre prisklasser. Men vem bestämmer vad som är bra och dåligt? Låter det bra så låter det bra.
Ok, jag kanske talar emot mig själv lite här som haft trumset för 20.000:- och elbasar för 18-19.000:-/styck men...nä, jag hittade banne mig en elbas på Rusta för något år sedan som jag tyckte spelade hur bra som helst och den kostade 795:-
Nu hamnade jag lite utanför ämnet här så...back to the point: Talang.
Oavsett hur lång tid det tog för den här killen att komma dit han är, bli så säker, få fram alla "skills" etc - så har han talang:
...och den här killen också:
...och den här tjejen också:
Så back to the point: Är talang något man FÅR eller HAR? Och vad är TALANG?
"Wow han är så SJUUUUUUKT BRA på att spela trummor. Han är verkligen en talang"
(Men vad man inte vet är att han övat 10 timmar om dagen i 10 år)
Funkar det? Ja! Skål!
"Wow, har du aldrig spelat gitarr förut? Men du spelar ju allt som jag någonsin velat spela men inte kan och jag har spelat i 100 år!"
Funkar det? Ja! SKÅL!
Dagens youtube har ni här ovan. Här kommer dagens länk:
http://www.soundonsound.com/'
Grym tidning, grymma reportage, grymma tips & trix!
Handlar det om transportsträckan från när man börjar med något och hur lång tid det tar att blir riktigt bra på det man inriktat sig på - eller handlar det om att man har talang för något redan från start och bara behöver några få guidelines för att kunna vara bäst på det?
Ja, vi är ju alla proffs på något. Enligt någon. Jag är ju "proffs" på elektronik enligt min mamma - för jag lyckades ju koppla in DVD-spelaren hemma på mor och fars TV. Och hur många har inte hört ngn äldre tala om sitt barn/barnbarn som "dataexpert" bara för att dom själva inte kan ett dugg om datorer?
Men nej, det är inte den här ryggdunkande talangskalan som jag talar om utan riktig talang.
Personligen tror jag på det enda logiska (objektivt va?): Har du intresse och vissa förutsättningar (som tålamod, mål, envishet) och finner glädje i det du gör så kan du relativt lätt hamna i "talang"-fliken hos mig. Om det sedan tar 2 år eller 10 år för dig att bli grym på det du gör och älskar spelar ingen roll.
Inom musikvärlden har jag bevittnat många musiker genom åren och dragit en relativt sann slutsats:
1. Det finns musiker som kan lira på vilket musikinstrument som helst oavsett om det har strängar eller klaffar, kostar 1 krona eller 200.000.000 pix - och det låter ändå guld.
2. Det finns musiker som inte ens efter 10 år med instrumentet i knät får det att låta bra. Dessa försöker ofta kompensera genom att köpa riktigt fina och dyra verktyg (alltså instrument), snackar ofta skit om andra (som har riktig talang) och är utöver detta riktiga gearheads (dom är alltså totalt insnöade på allt som har med sitt instrument att göra) och viktigpettrar som alltid ska skryta över vad de själva spelar på och beståndsdelarna i deras instrument. Trist - men kul för instrumenttillverkarna och återförsäljarna.
Självklart är det jättehärligt att spela på ett bra instrument. Och bra instrument kostar i sanningens namn en hel del mer än ett "nybörjarinstrument" i lägre prisklasser. Men vem bestämmer vad som är bra och dåligt? Låter det bra så låter det bra.
Ok, jag kanske talar emot mig själv lite här som haft trumset för 20.000:- och elbasar för 18-19.000:-/styck men...nä, jag hittade banne mig en elbas på Rusta för något år sedan som jag tyckte spelade hur bra som helst och den kostade 795:-
Nu hamnade jag lite utanför ämnet här så...back to the point: Talang.
Oavsett hur lång tid det tog för den här killen att komma dit han är, bli så säker, få fram alla "skills" etc - så har han talang:
...och den här killen också:
...och den här tjejen också:
Så back to the point: Är talang något man FÅR eller HAR? Och vad är TALANG?
"Wow han är så SJUUUUUUKT BRA på att spela trummor. Han är verkligen en talang"
(Men vad man inte vet är att han övat 10 timmar om dagen i 10 år)
Funkar det? Ja! Skål!
"Wow, har du aldrig spelat gitarr förut? Men du spelar ju allt som jag någonsin velat spela men inte kan och jag har spelat i 100 år!"
Funkar det? Ja! SKÅL!
Dagens youtube har ni här ovan. Här kommer dagens länk:
http://www.soundonsound.com/'
Grym tidning, grymma reportage, grymma tips & trix!
måndag 16 augusti 2010
Budget-klav, stress och dubstep
Jag är en återhållsam ung man med en småskalig studio. Ett exempel på detta är att jag skrev alla synthar på Nanuh-debuten genom att klicka in dom i Reason. "Scars"-plattan är alltså skriven med mitt pekfinger som främsta vapen! Jäkligt bra det där pekfingret.
Men nu, efter att ha kollat hela marknaden, säger jag snart bye bye till pekfingret och välkomnar ALLA fingrar med hjälp av M-Audio Keyrig 49. Billigt, bra och precis vad jag behöver. Inget lull-lull, inget extra tjafs och det funkar tydligen med alla typer av inspelningsprogram som jag använder.
http://www.m-audio.com/products/en_us/KeyRig49.html
Annars är det mycket på tapeten:
1. Renovering hemma. Det är kaos men går framåt! Jag och Linda är antingen på jobbet eller hemma - täckta av renoveringsdamm och spackel.
2. 30:e augusti börjar Musikmakarna. Har efter många om och men lyckats få tag i en vettig övernattningsbostad där uppe i Övik. Puh!
3. Gig med A New Way To Flavour på Nordfest den 4:e september. Ska bli kul att se Raised Fist där samma dag!
4. Samarbeten, sidoprojekt...
Full rulle? Svar ja!
Dagens länk:
http://www.realworldstudios.com/
Peter Gabriels studio. Sinnessjukt vackert!
Dagens Youtube:
Dubstep, en musikgenre, är relativt nytt för mig - och väldigt intressant. Har börjat jobba med den här formen av fucked up stuff hemma i musikdatorn. Vi får se var jag hamnar.
Men nu, efter att ha kollat hela marknaden, säger jag snart bye bye till pekfingret och välkomnar ALLA fingrar med hjälp av M-Audio Keyrig 49. Billigt, bra och precis vad jag behöver. Inget lull-lull, inget extra tjafs och det funkar tydligen med alla typer av inspelningsprogram som jag använder.
http://www.m-audio.com/products/en_us/KeyRig49.html
Annars är det mycket på tapeten:
1. Renovering hemma. Det är kaos men går framåt! Jag och Linda är antingen på jobbet eller hemma - täckta av renoveringsdamm och spackel.
2. 30:e augusti börjar Musikmakarna. Har efter många om och men lyckats få tag i en vettig övernattningsbostad där uppe i Övik. Puh!
3. Gig med A New Way To Flavour på Nordfest den 4:e september. Ska bli kul att se Raised Fist där samma dag!
4. Samarbeten, sidoprojekt...
Full rulle? Svar ja!
Dagens länk:
http://www.realworldstudios.com/
Peter Gabriels studio. Sinnessjukt vackert!
Dagens Youtube:
Dubstep, en musikgenre, är relativt nytt för mig - och väldigt intressant. Har börjat jobba med den här formen av fucked up stuff hemma i musikdatorn. Vi får se var jag hamnar.
fredag 13 augusti 2010
Top 10
By the way...
Vi alla har ju en "topp 10"-lista när det kommer till skivor, filmer och ibland även böcker. Min lista är allt annat än 10 album utan snarare 100? Och den ändras beroende på humör, årstid och sammanhang. Men några skivor som alltid består, oavsett genre eller vilket decennium/århundrade som plattorna släpptes på, är:
1. Keane - Hopes and fears
Sjukt snygga låtar, svinbra produktion, känslosam och mörk.
2. Muse - Absolution
Löjligt snygga låtar, pompöst och enorma arrangemang. Helt otrolig skiva.
3. At the gates - Slaughter of the Soul
Skivan som satte standard. Sjukt bra låtar och löjligt mörka texter. En av influenserna i Nanuh faktiskt. Otippat va?
4. Kent - Tillbaka till samtiden
Typ den enda riktigt bra Kent-skivan enligt mig. Kent goes Depeche Mode på ett ypperligt sätt med kalla låtar och ännu kallare texter. Svensk sång låter annars oftast förjävligt men hua vad bra det här är.
5. Cardigans - Long gone before daylight
Lätt en utav de bästa skivorna jag hört. Allt är helt magiskt och Ninas röst är helt underbar genom hela skivan.
6. Avishai Cohen Trio - Gently Disturbed
Avishai är, ja förutom Esbjörn Svensson såklart, min husgud när det kommer till jazz och komposition inom den typen av genre. Polyrytmiskt, melodiöst och väldigt dynamiskt. Fantastisk skiva som har något för alla.
7. Robyn - Robyn (från 2005)
Magisk och stark skiva med solklara hits rakt igenom. Grym produktion, grym sångröst, grym platta. Blipblop med knytnävarna!
8. Pearl Jam - Ten
Ingen top 10-lista är komplett utan att "Ten" är med på ett hörn. Magik på burk.
9. Meshuggah - Chaosphere
Total kakafoni, total eufori. En knivskarp diamant bland såsiga pruttkuddar!
10. Beatles - Magical Mystery Tour
Kommentarer överflödiga.
Vi alla har ju en "topp 10"-lista när det kommer till skivor, filmer och ibland även böcker. Min lista är allt annat än 10 album utan snarare 100? Och den ändras beroende på humör, årstid och sammanhang. Men några skivor som alltid består, oavsett genre eller vilket decennium/århundrade som plattorna släpptes på, är:
1. Keane - Hopes and fears
Sjukt snygga låtar, svinbra produktion, känslosam och mörk.
2. Muse - Absolution
Löjligt snygga låtar, pompöst och enorma arrangemang. Helt otrolig skiva.
3. At the gates - Slaughter of the Soul
Skivan som satte standard. Sjukt bra låtar och löjligt mörka texter. En av influenserna i Nanuh faktiskt. Otippat va?
4. Kent - Tillbaka till samtiden
Typ den enda riktigt bra Kent-skivan enligt mig. Kent goes Depeche Mode på ett ypperligt sätt med kalla låtar och ännu kallare texter. Svensk sång låter annars oftast förjävligt men hua vad bra det här är.
5. Cardigans - Long gone before daylight
Lätt en utav de bästa skivorna jag hört. Allt är helt magiskt och Ninas röst är helt underbar genom hela skivan.
6. Avishai Cohen Trio - Gently Disturbed
Avishai är, ja förutom Esbjörn Svensson såklart, min husgud när det kommer till jazz och komposition inom den typen av genre. Polyrytmiskt, melodiöst och väldigt dynamiskt. Fantastisk skiva som har något för alla.
7. Robyn - Robyn (från 2005)
Magisk och stark skiva med solklara hits rakt igenom. Grym produktion, grym sångröst, grym platta. Blipblop med knytnävarna!
8. Pearl Jam - Ten
Ingen top 10-lista är komplett utan att "Ten" är med på ett hörn. Magik på burk.
9. Meshuggah - Chaosphere
Total kakafoni, total eufori. En knivskarp diamant bland såsiga pruttkuddar!
10. Beatles - Magical Mystery Tour
Kommentarer överflödiga.
Komplete
Native Instruments har alltid gjort riktigt häftiga saker: Battery, Maschine, Guitar Rig etc. Och nu den 1:a september släpper dom Komplete 7:
http://www.native-instruments.com/#/en/products/producer/komplete-7/
Har precis suttit och kollat igenom allt som följer med i releasen. Helt sinnessjukt. Behöver man mer för att skapa helt otrolig saker? Mja, Reason 4 eller 5 så klart men...sedan är det bara att åka. Ska helt klart ta och spana in Komplete 7 mer ingående när släppet väl hamnar ute i affärerna.
Pet Shop Boys, NIN och en massa andra bjässar använder Natives olika prylar och i framtiden gör även jag det - förhoppningsvis. Allt är ju en budgetfråga tyvärr. Speciellt när man vill stötta och inte stjälpa (via piraten).
Annars är jag väldigt peppad efter att ha inlett en konversation med en väldigt stor och känd svensk artist gällande samarbete, co-writing och produktion av en skiva med denna person. Håll i hatten, håll tummarna!
Dagens youtube blir en skön dänga från ett skönt TV-program:
Dagens länk:
Bandet Muse (www.muse.mu) har alltid legat mig varmt om hjärtat och dom är ju teknikfreaks så här kommer en länk till sångaren/gitarristen Matthew Bellamy:s signaturgitarr:
http://www.mansons.co.uk/shopping/categories/manson-signature-guitars-basses/manson-signature-guitars/mb1-standard/
...det här är "standardgitarren" som bara kostar 3399 pund!
Dock finns det de som försökt sig på att modifiera sina egna gitarrer på typ samma sätt så här kommer en till länk inom det området:
http://kaosspad.blogspot.com/
Trevlig helg!
http://www.native-instruments.com/#/en/products/producer/komplete-7/
Har precis suttit och kollat igenom allt som följer med i releasen. Helt sinnessjukt. Behöver man mer för att skapa helt otrolig saker? Mja, Reason 4 eller 5 så klart men...sedan är det bara att åka. Ska helt klart ta och spana in Komplete 7 mer ingående när släppet väl hamnar ute i affärerna.
Pet Shop Boys, NIN och en massa andra bjässar använder Natives olika prylar och i framtiden gör även jag det - förhoppningsvis. Allt är ju en budgetfråga tyvärr. Speciellt när man vill stötta och inte stjälpa (via piraten).
Annars är jag väldigt peppad efter att ha inlett en konversation med en väldigt stor och känd svensk artist gällande samarbete, co-writing och produktion av en skiva med denna person. Håll i hatten, håll tummarna!
Dagens youtube blir en skön dänga från ett skönt TV-program:
Dagens länk:
Bandet Muse (www.muse.mu) har alltid legat mig varmt om hjärtat och dom är ju teknikfreaks så här kommer en länk till sångaren/gitarristen Matthew Bellamy:s signaturgitarr:
http://www.mansons.co.uk/shopping/categories/manson-signature-guitars-basses/manson-signature-guitars/mb1-standard/
...det här är "standardgitarren" som bara kostar 3399 pund!
Dock finns det de som försökt sig på att modifiera sina egna gitarrer på typ samma sätt så här kommer en till länk inom det området:
http://kaosspad.blogspot.com/
Trevlig helg!
torsdag 12 augusti 2010
Fembot
De två senaste Robyn-plattorna är verkligen bra grejer. Med "de två senaste" så menar jag alltså "Robyn" från år 2005 (!!) och "Body Talk" (från 2010). Hon har (tillsammans med medlemmar från Teddybears) verkligen utvecklat ett rätt minimalistiskt men kaxigt sound som tilltalar mig.
"Robyn"-plattan var verkligen experimentell och långt ifrån "Do you really want me". Nu var det långfingrar, tunga beats och snygga texter. Och på nya skivan hör många av låtarna hemma på dansgolvet. Den är så pass skev och "fuck you" att jag ändå gillar plattan - ja, "ändå" då det faktiskt är få som gör riktigt blipblop:ig musik som ändå funkar där på den sönderklackade och spritkladdiga golvytan.
Såg SVT:s "Dom kallar oss artister" med Robyn på Youtube och uppmärksammade att dom jobbar i Logic. Bra grejer. När en mix är halvklar i studion tar man helt enkelt ut laptopen i bilen och kollar hur det låter i en vanlig crappy stereo. Smart drag. Iofs är väl referenslyssning i olika vanliga ljudsystem absolut inget ovanligt men ändå. Skönt att slippa bränna cd:s iaf:)
När jag spelade in Nanuh:s debutplatta "Scars" så lärde jag mig inte bara mer och mer om hur Reason funkade under själva skapelse- och inspelningsprocessen utan även monitorlyssning skedde på ett högst budget- och amatörmässigt plan:
Jag råkade gå ifrån datorn med mina AKG-lurar på huvudet. Bra där, Lars. Hörlursuttaget i datorn pajjade och likaså sladden till lurarna. Som tur är så gick det ju att köpa en ny sladd men ...nu gick det bara att lyssna på EN högtalare då hörlursuttaget hade pajjat. Så jag provlyssnade på skivan via EN högtalare i 100 år innan jag skaffade mig ett vettigt ljudkort. Att panorera vid mix var det alltså inte tal om på ett tag. Hahaha.
Dagens länk:
Propellerheads har en sida med diverse information om olika artisters Reason-favoritljud. Och vissa av artisterna har till och med varit schyssta nog att bjuda på några egna patchar. Botanisera och kolla om du hittar ngt nytt och roligt:
http://www.propellerheads.se/substance/patch-charts/
Dagens youtube:
Stulet, samplat eller lånat? Bra grejer är det i alla fall.
"Robyn"-plattan var verkligen experimentell och långt ifrån "Do you really want me". Nu var det långfingrar, tunga beats och snygga texter. Och på nya skivan hör många av låtarna hemma på dansgolvet. Den är så pass skev och "fuck you" att jag ändå gillar plattan - ja, "ändå" då det faktiskt är få som gör riktigt blipblop:ig musik som ändå funkar där på den sönderklackade och spritkladdiga golvytan.
Såg SVT:s "Dom kallar oss artister" med Robyn på Youtube och uppmärksammade att dom jobbar i Logic. Bra grejer. När en mix är halvklar i studion tar man helt enkelt ut laptopen i bilen och kollar hur det låter i en vanlig crappy stereo. Smart drag. Iofs är väl referenslyssning i olika vanliga ljudsystem absolut inget ovanligt men ändå. Skönt att slippa bränna cd:s iaf:)
När jag spelade in Nanuh:s debutplatta "Scars" så lärde jag mig inte bara mer och mer om hur Reason funkade under själva skapelse- och inspelningsprocessen utan även monitorlyssning skedde på ett högst budget- och amatörmässigt plan:
Jag råkade gå ifrån datorn med mina AKG-lurar på huvudet. Bra där, Lars. Hörlursuttaget i datorn pajjade och likaså sladden till lurarna. Som tur är så gick det ju att köpa en ny sladd men ...nu gick det bara att lyssna på EN högtalare då hörlursuttaget hade pajjat. Så jag provlyssnade på skivan via EN högtalare i 100 år innan jag skaffade mig ett vettigt ljudkort. Att panorera vid mix var det alltså inte tal om på ett tag. Hahaha.
Dagens länk:
Propellerheads har en sida med diverse information om olika artisters Reason-favoritljud. Och vissa av artisterna har till och med varit schyssta nog att bjuda på några egna patchar. Botanisera och kolla om du hittar ngt nytt och roligt:
http://www.propellerheads.se/substance/patch-charts/
Dagens youtube:
Stulet, samplat eller lånat? Bra grejer är det i alla fall.
onsdag 11 augusti 2010
Headophile
Iom att jag praktiskt taget FÅR min nya MacBook Pro så har jag tänkt ta lite av mina fina STIM-pengar och investera i ett par slutna studiolurar. Har ett par öppna AKG K240 Studio idag och då jag INTE kommer ha plats för monitorer i min hemstudio så får det bli ett par slutna lurar för sångpålägg och ordentlig mixning.
Efter att ha snurrat runt överallt på nätet, jämfört recensioner, kollat med tysken (Thomann.de) och lallat fram och tillbaka har jag huxflux bestämt mig för ett par Shure SRH 840.
http://www.shure.com/americas/products/earphones-headphones/headphones/srh840-professional-monitoring-headphones
Det stod mellan dessa lurar och ett par Ultrasone Pro2500 men dom var löjligt dyra.
Musikbörsen (hatkärlek) har Shure-lurarna på en drive just nu så it´s all good! Testade faktiskt lurarna på Börsen igår och dom var förvånansvärt solida, välbyggda, proffsiga och med ett tryck beyond this world! I alla fall enligt lilla mig.
Dagens länk:
http://www.waves.com/
Waves gör sjukt bra pluggar. Satt hemma i en kompis studio och kollade igenom ngn Waves-bundle nu i helgen som gick och blev mäkta imponerad.
Dagens youtube:
Väldigt imponerande! Prodigy var för övrigt väldigt bra en gång i tiden. Skivan "Music for the jilted generation" gick varmt där hemma.
Dagens musiktips:
The New Regime. Upptäckte det här bandet i vintras. Ilan Rubin (trummor i NIN bla) står för allt på skivan - men det låter minst lika bra live också:
Dagens onödiga:
Bläddrade runt bland olika teman (färger, bilder etc) för mitt gmail-konto och ska försöka mig på att använda dessa färger ett tag. Temat heter "Terminal":
Efter att ha snurrat runt överallt på nätet, jämfört recensioner, kollat med tysken (Thomann.de) och lallat fram och tillbaka har jag huxflux bestämt mig för ett par Shure SRH 840.
http://www.shure.com/americas/products/earphones-headphones/headphones/srh840-professional-monitoring-headphones
Det stod mellan dessa lurar och ett par Ultrasone Pro2500 men dom var löjligt dyra.
Musikbörsen (hatkärlek) har Shure-lurarna på en drive just nu så it´s all good! Testade faktiskt lurarna på Börsen igår och dom var förvånansvärt solida, välbyggda, proffsiga och med ett tryck beyond this world! I alla fall enligt lilla mig.
Dagens länk:
http://www.waves.com/
Waves gör sjukt bra pluggar. Satt hemma i en kompis studio och kollade igenom ngn Waves-bundle nu i helgen som gick och blev mäkta imponerad.
Dagens youtube:
Väldigt imponerande! Prodigy var för övrigt väldigt bra en gång i tiden. Skivan "Music for the jilted generation" gick varmt där hemma.
Dagens musiktips:
The New Regime. Upptäckte det här bandet i vintras. Ilan Rubin (trummor i NIN bla) står för allt på skivan - men det låter minst lika bra live också:
Dagens onödiga:
Bläddrade runt bland olika teman (färger, bilder etc) för mitt gmail-konto och ska försöka mig på att använda dessa färger ett tag. Temat heter "Terminal":
tisdag 10 augusti 2010
Köp & sälj
Det slår aldrig fel.
Varje gång som jag är sugen på att köpa en musikpryl (instrument/förstärkare/dator/program) så måste jag först gå igenom HELA marknadsutbudet och sedan kolla alla möjliga typer av recensioner på nätet. Det hela blev ÄNNU VÄRRE när youtube kom in i bilden och användar-recensioner varvades flitigt med fina reklamfilmer och annat ögongodis. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Iofs, gällande datorer har det på senare år alltid varit lätt: MAC.
Nu är jag på jakt efter en midikeyboard till Reason (och Logic såklart). Är löjligt sugen på en M-Audio Axiom Pro 49 men måste såklart suga på karamellen i 200 år till innan jag:
1. Ger mig tillåtelse att över huvud taget köpa något åt mig själv.
2. Ger mig själv tillåtelse att lägga pengar på en sådan manick.
Jag är nog en av ytterst få som frågar mig själv om tillåtelse om att ens få köpa ett par nya jeans.
Har förresten kollat upp en del Anders Bagge & CO. Vilken jäkla RÖST han har! GRYM!
Han verkar ha en Korg Oasys som midiklav - "WOW" tänkte jag. "En sådan borde JAG också ha!". Men tji fick jag - 77.000 riksdaler. Hahahaha!
Dagens länk:
Justice
Dagens youtube:
Varje gång som jag är sugen på att köpa en musikpryl (instrument/förstärkare/dator/program) så måste jag först gå igenom HELA marknadsutbudet och sedan kolla alla möjliga typer av recensioner på nätet. Det hela blev ÄNNU VÄRRE när youtube kom in i bilden och användar-recensioner varvades flitigt med fina reklamfilmer och annat ögongodis. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Iofs, gällande datorer har det på senare år alltid varit lätt: MAC.
Nu är jag på jakt efter en midikeyboard till Reason (och Logic såklart). Är löjligt sugen på en M-Audio Axiom Pro 49 men måste såklart suga på karamellen i 200 år till innan jag:
1. Ger mig tillåtelse att över huvud taget köpa något åt mig själv.
2. Ger mig själv tillåtelse att lägga pengar på en sådan manick.
Jag är nog en av ytterst få som frågar mig själv om tillåtelse om att ens få köpa ett par nya jeans.
Har förresten kollat upp en del Anders Bagge & CO. Vilken jäkla RÖST han har! GRYM!
Han verkar ha en Korg Oasys som midiklav - "WOW" tänkte jag. "En sådan borde JAG också ha!". Men tji fick jag - 77.000 riksdaler. Hahahaha!
Dagens länk:
Justice
Dagens youtube:
måndag 9 augusti 2010
Luckydate
Måste bara tipsa om denna sjukt talangfulla kille:
LuckyDate!
http://www.djluckydate.com/
Spana in hans Reason-tutorials. Riktigt bra grejer!
LuckyDate!
http://www.djluckydate.com/
Spana in hans Reason-tutorials. Riktigt bra grejer!
Min utrustning
Allt började egentligen med att jag skaffade mig en Imac i augusti år 2007. Jag hade ju tidigare jobbat lite i Cubase och Pro Tools men det var när jag började med programmet Reason som musiken och framför allt kreativiteten satte igång på allvar.
Idag använder jag följande hemma i min lilla, minst sagt timida, hemmastudio:
Imac Intel 20"
Reason 4.0
Line 6 UX2-ljudkort
1 st JJLABS BMC2-kondensatormikrofon
AKG K240 Studio-lurar
Logic Express
Här är en videoinspelning från när jag lade sång på titelspåret "Scars" på Nanuh:s debutskiva:
80% av sången på "Scars" är inspelad i Logic och med JJLABS-micken. Mikrofonen är väldigt lågbudget men låter väldigt bra för kaffepengarna som den kostade. Och jag är nöjd med resultatet på skivan så...men jag är på jakt efter något värre i mickväg så det kommer. Snart:)
I Reason använder jag mest Thor, NN-XT och diverse combinators tillsammans med en mängd Refills (Drums, Electric bass, Abbey Road, Soul School, Pianos etc). Reason 4 är HUR BRA SOM HELST och jag längtar till 5.0-releasen i höst.
Inkom kort kommer jag även att få hem en ny MacBook Pro. Denna kommer enbart vara avsedd för musikproduktion och jag ska investera i Logic Studio, Reason 5 och diverse Waves-pluggar för att kunna njuta fullt ut.
Idag använder jag följande hemma i min lilla, minst sagt timida, hemmastudio:
Imac Intel 20"
Reason 4.0
Line 6 UX2-ljudkort
1 st JJLABS BMC2-kondensatormikrofon
AKG K240 Studio-lurar
Logic Express
Här är en videoinspelning från när jag lade sång på titelspåret "Scars" på Nanuh:s debutskiva:
80% av sången på "Scars" är inspelad i Logic och med JJLABS-micken. Mikrofonen är väldigt lågbudget men låter väldigt bra för kaffepengarna som den kostade. Och jag är nöjd med resultatet på skivan så...men jag är på jakt efter något värre i mickväg så det kommer. Snart:)
I Reason använder jag mest Thor, NN-XT och diverse combinators tillsammans med en mängd Refills (Drums, Electric bass, Abbey Road, Soul School, Pianos etc). Reason 4 är HUR BRA SOM HELST och jag längtar till 5.0-releasen i höst.
Inkom kort kommer jag även att få hem en ny MacBook Pro. Denna kommer enbart vara avsedd för musikproduktion och jag ska investera i Logic Studio, Reason 5 och diverse Waves-pluggar för att kunna njuta fullt ut.
Nanuh
Egentligen kan man säga att Nanuh föddes ur någon form av egenterapisession.
När jag väl hade bestämt mig för att ta musiken i egna händer och inte vara beroende av andras musikskapande/input så strömmade musiken ur mig. Men inte rock eller döds - utan Nanuh: Elektronisk, jazzig musik.
www.nanuh.se
Första låten "The day is today" skapades på några timmar och då jag som sagt inte ville släppa in en massa andra i detta musikskapande så blev jag även tvungen att ta hand om sången på egen hand. Hua - det tog ett tag innan jag lyckades vänja mig vid min ljusa och rätt timida röst. Men det funkade! Jag tog helt enkelt min dators inbyggda mikrofon och lade sången via den (med mina Ipod-lurar i öronen). Fantastiskt...not!
Efter något halvår av nätverkande, länkspridande och musikskapande fick jag skivkontrakt med ViciSolum Extended i Sthlm. Debutskivan "Scars" släpptes i slutet på år 2009 efter en hel del blod, svett och tårar idag jobbar jag på album nr 2 "Ocean. Och på den vägen är det.
För några månder sedan fick jag även en publishing deal med Sony/ATV som kommer göra vad de kan för Nanuh. Väldigt spännande och hedrande!
Så - då var vi ikapp. Nu ska jag börja läsa på Musikmakarna i Övik i höst och den här bloggen kommer handla om allt ifrån olika roliga musikprogram till produktionstips/trix och min tid på musikmakarna!
När jag väl hade bestämt mig för att ta musiken i egna händer och inte vara beroende av andras musikskapande/input så strömmade musiken ur mig. Men inte rock eller döds - utan Nanuh: Elektronisk, jazzig musik.
www.nanuh.se
Första låten "The day is today" skapades på några timmar och då jag som sagt inte ville släppa in en massa andra i detta musikskapande så blev jag även tvungen att ta hand om sången på egen hand. Hua - det tog ett tag innan jag lyckades vänja mig vid min ljusa och rätt timida röst. Men det funkade! Jag tog helt enkelt min dators inbyggda mikrofon och lade sången via den (med mina Ipod-lurar i öronen). Fantastiskt...not!
Efter något halvår av nätverkande, länkspridande och musikskapande fick jag skivkontrakt med ViciSolum Extended i Sthlm. Debutskivan "Scars" släpptes i slutet på år 2009 efter en hel del blod, svett och tårar idag jobbar jag på album nr 2 "Ocean. Och på den vägen är det.
För några månder sedan fick jag även en publishing deal med Sony/ATV som kommer göra vad de kan för Nanuh. Väldigt spännande och hedrande!
Så - då var vi ikapp. Nu ska jag börja läsa på Musikmakarna i Övik i höst och den här bloggen kommer handla om allt ifrån olika roliga musikprogram till produktionstips/trix och min tid på musikmakarna!
Hej då musik - hej musik!
Men självklart slutade jag inte spela. Dock slutade jag faktiskt i Diabolical. Det hade uppstått en hel del ovänskap i bandet och när jag flyttade till Linköping i juli 2002 (ja, jag trodde att jag skulle orka plugga fem år för att bli gymnasielärare i svenska och engelska...) så var det oundvikligt: Hej då Diabolical.
Bandet finns dock fortfarande men så vitt jag vet är det bara Sverker som är kvar från "originalsättningen".
Linköpings musikliv var skit. Få band, tråkiga band, få musiker, skumma musiker. Jag försökte hitta folk att spela med men det visade sig vara riktigt svårt och istället satt jag mest hemma och spelade bas eller gitarr framför datorn. I typ 4 år! Snacka om tristess!
Men sedan lyckades jag ta mig in i musiklivet och började spela med band som:
Seethings från Uppsala. Spelade bas på debutplattan "Parallells". Bra band, kungliga låtar. Tyvärr blev pendlingen mellan Linköping och Uppsala lite för mycket för mig och jag slutade i bandet.
Maitreya där jag spelade trummor. Opeth-liknande material. Jag är någon form av medlem även idag och vi planerar att börja jobba på en ny skiva under nästa år.
Dynamo 77 där jag spelade trummor. Vi hade en hitsingel julen 2008 men låten "When you hear this sound" (som hamnade på A-listan både på P3 och P4). Vi lirade även på olika festivaler och även på Nalen och Stampen i Sthlm.
Firstnighter där jag spelade bas. Skön singersongwriter-musik komponerad av Sofie Larsson. Hon sjunger även på "The day is today" på Nanuh-debuten.
Marching Band där jag spelade bas. Riktigt bra indiepop som slagit stort i USA. Var på många roliga turnéer både i Sverige och utomlands med dom här grabbarna. Vi öppnade bl.a. för Tiger Lou och Loney Dear.
Dynamo 77
I slutet av 2007 hade jag blivit lite trött på att vara kompnisse. Jag spelade andras musik i andras band. Nu ville jag göra något eget. Och plötsligt föddes Nanuh!
Bandet finns dock fortfarande men så vitt jag vet är det bara Sverker som är kvar från "originalsättningen".
Linköpings musikliv var skit. Få band, tråkiga band, få musiker, skumma musiker. Jag försökte hitta folk att spela med men det visade sig vara riktigt svårt och istället satt jag mest hemma och spelade bas eller gitarr framför datorn. I typ 4 år! Snacka om tristess!
Men sedan lyckades jag ta mig in i musiklivet och började spela med band som:
Seethings från Uppsala. Spelade bas på debutplattan "Parallells". Bra band, kungliga låtar. Tyvärr blev pendlingen mellan Linköping och Uppsala lite för mycket för mig och jag slutade i bandet.
Maitreya där jag spelade trummor. Opeth-liknande material. Jag är någon form av medlem även idag och vi planerar att börja jobba på en ny skiva under nästa år.
Dynamo 77 där jag spelade trummor. Vi hade en hitsingel julen 2008 men låten "When you hear this sound" (som hamnade på A-listan både på P3 och P4). Vi lirade även på olika festivaler och även på Nalen och Stampen i Sthlm.
Firstnighter där jag spelade bas. Skön singersongwriter-musik komponerad av Sofie Larsson. Hon sjunger även på "The day is today" på Nanuh-debuten.
Marching Band där jag spelade bas. Riktigt bra indiepop som slagit stort i USA. Var på många roliga turnéer både i Sverige och utomlands med dom här grabbarna. Vi öppnade bl.a. för Tiger Lou och Loney Dear.
I slutet av 2007 hade jag blivit lite trött på att vara kompnisse. Jag spelade andras musik i andras band. Nu ville jag göra något eget. Och plötsligt föddes Nanuh!
Dödsmetall
www.diabolical.se
I starten av 1998 började jag och Sverker att snacka musik. Det var dödsmetall för hela slanten och jag hade ju lyssnat på band som At the Gates, Entombed och Morbid Angel sedan flera år tillbaka så...varför inte lira lite ihop?
Vi hade dock noll koll på bra trummisar för jobbet. Så istället satte jag mig på pallen och försökte hänga med! Till saken hör att jag mellan fjärde och nionde klass satt bredvid en kompis som spelade trummor och flitigt gjorde trumlektionerna på skolbänken. Så jag hakade på och hade hunnit lära mig både det ena och det andra genom åren.
Vi gjorde några låtar, testade lite musiker både för bas och gitarr men konstellationen förblev jag och Sverker under ca 1 år. Vi spelade in några låtar och lyckades släppa en splitdemo tillsammans med ett annat band vid namn Blazing Skies.
1999 var det dags för att spela in en MCD. Vi bokade in LPS-studios på LV5 och vid det här laget hade jag även rekryterat Hasse (en gammal skolkamrat) på gitarr. Hasse var, är och förblir en SINNESSJUKT BRA metalgitarrist. Herrejesus, vilken galning.
MCD:n kom att heta "Deserts of Desolations" och innehöll låtarna "Ashes", "Guidance of Sin", "Deserts of Desolation" och "The Dreaming Dead". Inspelningen påbörjades utan sångare - helt enkelt pga att vi inte hade någon. Jag hade hunnit börja andra ring i gymnasiet och via kompisar hade jag stött på Ödlan (Magnus) som enligt ryktena hade bra black/döds-röst. Så, jag frågade helt enkelt om han ville hänga med upp till studion och lägga lite sång på våra låtar. Kaboom! Nu hade vi sångare också!
MCD:n "Deserts of Desolation" blev bra minus lite halvtamt ljud. Vi släppte den genom Sverkers egna bolag Cadla Communication och ett annat bolag (från öst?) vid namn Guano Records (Guano betyder väl för övrigt fladdermusbajs? Fantastiskt).
Deserts of Desolation fick bra recensioner (bla. i svenska metaltidningen Close-Up) och vi i Diabolical fortsatte skriva musik - och letade större skivbolag.
År 2000 fick Diabolical skivkontrakt med italienska Scarlet Records. Vi hade äntligen skivkontrakt och nu skulle vi spela in fullängdsplatta! GAAAH! Så ca en månad efter studentexamen satte vi oss på tåget och åkte ner till Studio Underground i Västerås och hackade in debuten "Synergy". 10 låtar på 10 dagar. Herregud vad vi slet, dygnet runt. Men bra blev det!
Skivan släpptes i början av 2001 tror jag - och helt plötsligt fanns Diabolical med i tidningar som Rock Hard och Metal Hammer. Haha, jag ler fortfarande åt det hela då det ju faktiskt var tidningar som jag själv läst och betalat dyra pengar för redan sedan mellanstadiet.
Ja, det är jag med långfingret...
Men...vi kunde ju inte turnéra. För jag spelade både bas och trummor på skivan och vi hade ingen basist med i sättningen. Så vi fortsatte göra ny musik och talade rätt lätt om eventuella livespelningar.
Under vårsommaren 2001 fick vi erbjudande om att öppna för det större bandet Amon Amarth på Contan i Örebro. Ja, varför inte? Sverker lyckades få in Goth Gorgon (Jonas Berndt) från det kultförklarade blackmetalbandet Mörk Gryning som sessionbasist i Diabolical och plötsligt stod vi där på scenen. Grymt! Nu rullade tåget!
År 2001 gjorde vi lite strögigs, några Skandinavienturnéer (med band som Centinex och Hatesphere) och under juli månad gick vi in i Studio Underground igen för att sätta album nr 2: "A Thousand Deaths".
Andra fullängdsplattan hade 14 dagars budget och nu var vi mer självsäkra, hade ännu starkare låtar och ärligt talat: Bättre på att spela också. Skivan är min personliga favorit och speciellt låtar som "Children of the Mushroom Cloud", "Under My Skin" och "Demonic". Det hade hunnit bli år 2002 och nu släpptes skivan ut till de blodtörstiga recensenterna världen över. Betyg: Skitbra. Fan vad roligt det var!
Till följd av de båda fullängdsskivorna fick vi erbjudande om att hänga med på ett turnépaket som den tyska metaltidningen Rock Hard satt ihop. Det var Diabolical, Sins of Omission, Callendish Circle, Vomitory och Amon Amarth - en månad i europa. Sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt häftigt!
"A Thousand Deaths, Tour 2002"
(w/ AMON AMARTH, VOMITORY, CALLENISH CIRCLE and SINS OF OMISSION)
2002.04.26. Mechelen (BE) - Zaal Kakkewiet
2002.04.27. Trier (DE) - Exil
2002.04.28. Offenbach (DE) - Hafenbahn
2002.04.29. Essen (DE) - Zeche Carl
2002.04.30. Osnabrück (DE) - Westerwerk
2002.05.02. Haarlem (NL) - Patronat
2002.05.03. Rotterdam (NL) - Baroeg
2002.05.04. Hengelo (NL) - Metropool [cancelled]
2002.05.05. Tilburg (NL) - 013
2002.05.06. Hamburg (DE) - Marx
2002.05.07. Berlin (DE) - Knaack Club
2002.05.09. Brno (CZ) - Edison Garden
2002.05.10. Engelsdorf (DE) - Hellraiser
2002.05.11. Kallewerk (DE) - Bad Zalzungen
2002.05.12. Vienna (AT) - Arena [cancelled]
2002.05.13. Milano (IT) - Indian's Saloon
2002.05.14. Wil (CH) - Remise
2002.05.16. Barcelona (ES) - Mephisto
2002.05.17. Irun (ES) - Tunk
2002.05.18. Madrid (ES) - El-Grito
2002.05.19. Perpignan (FR) - Crock-More
2002.05.20. Amneville (FR) - After Club
Tyvärr började min tinnitus bli lite väl jobbig under slutet av turnén och när jag kom hem till Sverige där i slutet av maj funderade jag rejält på om jag skulle sluta spela. Inte bara sluta spela i Diabolical utan...sluta spela?
I starten av 1998 började jag och Sverker att snacka musik. Det var dödsmetall för hela slanten och jag hade ju lyssnat på band som At the Gates, Entombed och Morbid Angel sedan flera år tillbaka så...varför inte lira lite ihop?
Vi hade dock noll koll på bra trummisar för jobbet. Så istället satte jag mig på pallen och försökte hänga med! Till saken hör att jag mellan fjärde och nionde klass satt bredvid en kompis som spelade trummor och flitigt gjorde trumlektionerna på skolbänken. Så jag hakade på och hade hunnit lära mig både det ena och det andra genom åren.
Vi gjorde några låtar, testade lite musiker både för bas och gitarr men konstellationen förblev jag och Sverker under ca 1 år. Vi spelade in några låtar och lyckades släppa en splitdemo tillsammans med ett annat band vid namn Blazing Skies.
1999 var det dags för att spela in en MCD. Vi bokade in LPS-studios på LV5 och vid det här laget hade jag även rekryterat Hasse (en gammal skolkamrat) på gitarr. Hasse var, är och förblir en SINNESSJUKT BRA metalgitarrist. Herrejesus, vilken galning.
MCD:n kom att heta "Deserts of Desolations" och innehöll låtarna "Ashes", "Guidance of Sin", "Deserts of Desolation" och "The Dreaming Dead". Inspelningen påbörjades utan sångare - helt enkelt pga att vi inte hade någon. Jag hade hunnit börja andra ring i gymnasiet och via kompisar hade jag stött på Ödlan (Magnus) som enligt ryktena hade bra black/döds-röst. Så, jag frågade helt enkelt om han ville hänga med upp till studion och lägga lite sång på våra låtar. Kaboom! Nu hade vi sångare också!
MCD:n "Deserts of Desolation" blev bra minus lite halvtamt ljud. Vi släppte den genom Sverkers egna bolag Cadla Communication och ett annat bolag (från öst?) vid namn Guano Records (Guano betyder väl för övrigt fladdermusbajs? Fantastiskt).
Deserts of Desolation fick bra recensioner (bla. i svenska metaltidningen Close-Up) och vi i Diabolical fortsatte skriva musik - och letade större skivbolag.
År 2000 fick Diabolical skivkontrakt med italienska Scarlet Records. Vi hade äntligen skivkontrakt och nu skulle vi spela in fullängdsplatta! GAAAH! Så ca en månad efter studentexamen satte vi oss på tåget och åkte ner till Studio Underground i Västerås och hackade in debuten "Synergy". 10 låtar på 10 dagar. Herregud vad vi slet, dygnet runt. Men bra blev det!
Skivan släpptes i början av 2001 tror jag - och helt plötsligt fanns Diabolical med i tidningar som Rock Hard och Metal Hammer. Haha, jag ler fortfarande åt det hela då det ju faktiskt var tidningar som jag själv läst och betalat dyra pengar för redan sedan mellanstadiet.
Ja, det är jag med långfingret...
Men...vi kunde ju inte turnéra. För jag spelade både bas och trummor på skivan och vi hade ingen basist med i sättningen. Så vi fortsatte göra ny musik och talade rätt lätt om eventuella livespelningar.
Under vårsommaren 2001 fick vi erbjudande om att öppna för det större bandet Amon Amarth på Contan i Örebro. Ja, varför inte? Sverker lyckades få in Goth Gorgon (Jonas Berndt) från det kultförklarade blackmetalbandet Mörk Gryning som sessionbasist i Diabolical och plötsligt stod vi där på scenen. Grymt! Nu rullade tåget!
År 2001 gjorde vi lite strögigs, några Skandinavienturnéer (med band som Centinex och Hatesphere) och under juli månad gick vi in i Studio Underground igen för att sätta album nr 2: "A Thousand Deaths".
Andra fullängdsplattan hade 14 dagars budget och nu var vi mer självsäkra, hade ännu starkare låtar och ärligt talat: Bättre på att spela också. Skivan är min personliga favorit och speciellt låtar som "Children of the Mushroom Cloud", "Under My Skin" och "Demonic". Det hade hunnit bli år 2002 och nu släpptes skivan ut till de blodtörstiga recensenterna världen över. Betyg: Skitbra. Fan vad roligt det var!
Till följd av de båda fullängdsskivorna fick vi erbjudande om att hänga med på ett turnépaket som den tyska metaltidningen Rock Hard satt ihop. Det var Diabolical, Sins of Omission, Callendish Circle, Vomitory och Amon Amarth - en månad i europa. Sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt häftigt!
"A Thousand Deaths, Tour 2002"
(w/ AMON AMARTH, VOMITORY, CALLENISH CIRCLE and SINS OF OMISSION)
2002.04.26. Mechelen (BE) - Zaal Kakkewiet
2002.04.27. Trier (DE) - Exil
2002.04.28. Offenbach (DE) - Hafenbahn
2002.04.29. Essen (DE) - Zeche Carl
2002.04.30. Osnabrück (DE) - Westerwerk
2002.05.02. Haarlem (NL) - Patronat
2002.05.03. Rotterdam (NL) - Baroeg
2002.05.04. Hengelo (NL) - Metropool [cancelled]
2002.05.05. Tilburg (NL) - 013
2002.05.06. Hamburg (DE) - Marx
2002.05.07. Berlin (DE) - Knaack Club
2002.05.09. Brno (CZ) - Edison Garden
2002.05.10. Engelsdorf (DE) - Hellraiser
2002.05.11. Kallewerk (DE) - Bad Zalzungen
2002.05.12. Vienna (AT) - Arena [cancelled]
2002.05.13. Milano (IT) - Indian's Saloon
2002.05.14. Wil (CH) - Remise
2002.05.16. Barcelona (ES) - Mephisto
2002.05.17. Irun (ES) - Tunk
2002.05.18. Madrid (ES) - El-Grito
2002.05.19. Perpignan (FR) - Crock-More
2002.05.20. Amneville (FR) - After Club
Tyvärr började min tinnitus bli lite väl jobbig under slutet av turnén och när jag kom hem till Sverige där i slutet av maj funderade jag rejält på om jag skulle sluta spela. Inte bara sluta spela i Diabolical utan...sluta spela?
fredag 6 augusti 2010
Finnar och flanell
Jaha, så jag spelade bas. Och gitarr. Jag kom hem från skolan, gjorde läxorna lite snabbt och sedan var det bara spela, spela och spela. Musiken blev mitt liv och ett besök till skivaffären tog aldrig mindre än en timme på plats. "Herregud, finns all den här musiken - varför har ingen sagt något förut?"
Jag avancerade rätt snabbt ifrån Guns n Roses och Metallica till band som Nirvana, Refused och Rage Against the Machine. Jag kan ärligt talat säga att jag än idag aldrig lyssnat på en skiva så många gånger som Nirvana-plattan "Nevermind". Den blev mitt soundtrack. Finnar, flanellskjorta och Nirvana. Underbart. Rage Against the Machine kom in i bilden i femte klass. Jag såg videon till "Freedom" och var helt såld.
Roligt nog hade jag lärt mig spela elbas när den var stämd ett halvt tonsteg lägre än vad den egentligen skulle vara stämd i. Så alla låtar jag plankade blev alltså a tad svårare att spela iom att det ytterst sällan var någon öppen sträng att plinka på. En dag på sommarlovet till sjätteklass fick jag dock en stämpipa av pappa och förvåningen var total: "Eh, är det SÅ HÄR man ska spela? FAAAN VAD LÄTT DET ÄR NU!".
Självklart skulle man spela i band också. Jag och min kompis Danne drog ihop bandet "A-BOMB" som aldrig lyckades spela en enda låt i skolans replokal för den enda som egentligen kunde lira i bandet var jag (blygsamt va?). Så det blev mest dåliga bassolon med massor av dist under 45 minuter - en eftermiddag i veckan.
Men så träffade jag Jocke i sjunde klass. Han var två år äldre och ville lira grunge. Vi snackade Alice in Chains, Pearl Jam och Nirvana och startade bandet "MUDFLOWER" (eller ja, vi bytte väl namn en gång i veckan till slut men you get the picture) och drömde stort om att ligga på Subpop (där Nirvana startade) och turnera över hela världen.
Jag spelade bas och sjöng, Jocke och Henke spelade gitarr och Robert spelade trummor. Vi spelade faktiskt in en demo på Studio Mysak. En kassett som jag bara några år senare placerade i soporna - fan att jag inte behöll den. 4 låtar, ostämda gitarrer, otighta trummor och jävligt falsk sång. Blä.
Men vi kom igång, skrev bättre låtar och gjorde några gig. När Henke slutade i bandet kom Jinne in. Jinne spelade gitarr i ett annat band, Fox Mulder, och han tog in mig i Fox. Funkig, knasig jazzrock. Herregud - nu började musiklivet!
Så jag började lira med Fox Mulder.
http://www.myspace.com/friendsoffox
En skön resa in i alla konstiga musiklandskap, roliga taktarter och musicerande. Jag sålde min moped och fick pengar över till att köpa basen som jag dreglat på i flera år:
En Musicman Stingray. Gah! Flea i Red Hot Chili Peppers hade ju en! Och nu även jag!
Vid den här tiden har tagit baslektioner sedan några år tillbaka - för att lära mig musikteori. Men jag passerade basläraren i teknik-kunskap och fick då gå över till att spela kontrabas igen. Och i början på 1:a ring på gymnasiet började jag spela i Sundsvalls UngdomsSymfoni! Det var riktigt roligt och jag älskade att spela med en hel orkester - snacka om dynamik!
I SUS (Sundsvalls Ungdomssymfoni alltså) träffade jag Sverker (som också spelade kontrabas) - och vi kom till att starta dödsmetallbandet Diabolical. Mer om detta i nästa post.
Hoy!
Jag avancerade rätt snabbt ifrån Guns n Roses och Metallica till band som Nirvana, Refused och Rage Against the Machine. Jag kan ärligt talat säga att jag än idag aldrig lyssnat på en skiva så många gånger som Nirvana-plattan "Nevermind". Den blev mitt soundtrack. Finnar, flanellskjorta och Nirvana. Underbart. Rage Against the Machine kom in i bilden i femte klass. Jag såg videon till "Freedom" och var helt såld.
Roligt nog hade jag lärt mig spela elbas när den var stämd ett halvt tonsteg lägre än vad den egentligen skulle vara stämd i. Så alla låtar jag plankade blev alltså a tad svårare att spela iom att det ytterst sällan var någon öppen sträng att plinka på. En dag på sommarlovet till sjätteklass fick jag dock en stämpipa av pappa och förvåningen var total: "Eh, är det SÅ HÄR man ska spela? FAAAN VAD LÄTT DET ÄR NU!".
Självklart skulle man spela i band också. Jag och min kompis Danne drog ihop bandet "A-BOMB" som aldrig lyckades spela en enda låt i skolans replokal för den enda som egentligen kunde lira i bandet var jag (blygsamt va?). Så det blev mest dåliga bassolon med massor av dist under 45 minuter - en eftermiddag i veckan.
Men så träffade jag Jocke i sjunde klass. Han var två år äldre och ville lira grunge. Vi snackade Alice in Chains, Pearl Jam och Nirvana och startade bandet "MUDFLOWER" (eller ja, vi bytte väl namn en gång i veckan till slut men you get the picture) och drömde stort om att ligga på Subpop (där Nirvana startade) och turnera över hela världen.
Jag spelade bas och sjöng, Jocke och Henke spelade gitarr och Robert spelade trummor. Vi spelade faktiskt in en demo på Studio Mysak. En kassett som jag bara några år senare placerade i soporna - fan att jag inte behöll den. 4 låtar, ostämda gitarrer, otighta trummor och jävligt falsk sång. Blä.
Men vi kom igång, skrev bättre låtar och gjorde några gig. När Henke slutade i bandet kom Jinne in. Jinne spelade gitarr i ett annat band, Fox Mulder, och han tog in mig i Fox. Funkig, knasig jazzrock. Herregud - nu började musiklivet!
Så jag började lira med Fox Mulder.
http://www.myspace.com/friendsoffox
En skön resa in i alla konstiga musiklandskap, roliga taktarter och musicerande. Jag sålde min moped och fick pengar över till att köpa basen som jag dreglat på i flera år:
En Musicman Stingray. Gah! Flea i Red Hot Chili Peppers hade ju en! Och nu även jag!
Vid den här tiden har tagit baslektioner sedan några år tillbaka - för att lära mig musikteori. Men jag passerade basläraren i teknik-kunskap och fick då gå över till att spela kontrabas igen. Och i början på 1:a ring på gymnasiet började jag spela i Sundsvalls UngdomsSymfoni! Det var riktigt roligt och jag älskade att spela med en hel orkester - snacka om dynamik!
I SUS (Sundsvalls Ungdomssymfoni alltså) träffade jag Sverker (som också spelade kontrabas) - och vi kom till att starta dödsmetallbandet Diabolical. Mer om detta i nästa post.
Hoy!
Syltungen med basen
Morfar var jazzbasist. Han lirade på allt ifrån diverse mogendanser (som det kallades på den tiden - tror jag) till Finlandsbåtar och klubbar med olika gubbjazziga band. Hemma i morfar och mormors lägenhet fanns massor med mandelkubb, kokostoppar, Grappo, LP-skivor och en fin gammal kontrabas.
Ärligt talat så gillade jag inte jazzmusiken som morfar envisades med att spela upp där hemma. Allt gick i samma tempo och det var väldigt mycket vibrafon-tingeltangel. Hela tiden. Det ville aldrig sluta. Men kontrabasen stod där och blängde på mig. "Kom igen nu grabben, jag vet att du vill".
När jag började fjärde klass hade jag bestämt mig. Nu var det dags för musikskola och...inte kontrabas? Nej, jag ville spela saxofon. Detta guldfärgade instrument som brölade i allt ifrån de mest finstämda balladerna till den sjukaste frijazzen. Eller ja, så tycker jag ju idag. Då ville jag ju bara blåsa och kolla om det kom ut någon ton.
Men...jag kom inte in för 1000 andra ville också spela saxofon så jag kom in på andrahandsvalet: Kontrabas. Kontrabasen var stor som ett hus men det var ju jag med så the deal was done.
Ärligt talat så hade jag börjat snegla mer och mer på kontrabasen redan innan jag blev nekad en spot som saxonfonlärling. Detta iom att jag på sommarlovet innan fjärde klass såg en dokumentär om Elvis och...jag menar, ärligt talat: Kontrabas är ju det enda instrumentet som man kan snurra runt, dansa med, ställa sig på och SAMTIDIGT spela på. Ja, förutom en kam eller triangel kanske. Så, det blev kontrabas.
Min lärare hette Luciano. Han var en gammal italienare som ville att jag skulle spela "My Bonnie is over the ocean" och lära mig noter. Jag ville lära mig spela men gav fullständigt fasen i noterna. Prickar på ett papper? Jag plankade låten och lärde in den utantill. Jag minns fortfarande hur jag står där hemma i radhusköket och sjunger/spelar för mig själv medan resten av familjen var och handlade jordgubbar på ngn odling bortanför Bredsand. Fan vad bra det lät! Ungefär som en katt som försöker sjunga "My Bonnie" samtidigt som en brinner.
...men notpapperet hade man lika gärna kunnat ställa upp och ner för jag brydde mig ändå inte.
Ungefär vid det här laget (åldersmässigt) hade jag även slutat att härma min syster gällande musiksmak. Hon hade både kassett- och vinylspelare och band som Bros, New Kids On The Block, Eros Ramazzotti och Milli Vanilli gick varmt där hemma. För mig var det ju typ den enda musiken som fanns. Jag hade faktiskt försökt lyssna på Skid Row innan men det var ju så elakt och dom hade ju ormar i sina musikvideos. Läskigt!
Dock fanns faktiskt några guldkorn i syrrans skivsamling - däribland bandet Extreme.
Extreme hade ju låten "More than words" och den ville ju jag lära mig! Men vadå, på kontrabas? Eh...nujj? Så jag hittade en gammal akustisk gitarr i förrådet och försökte till allas förtret att lära mig spela. Och...var tillbaka på "My Bonnie...".
Men så hände det:
Guns n Roses och Metallica kom in i mitt liv. För dom var ju inte läskiga? Inga ormar där inte? Döm mig inte. Jag kallar det för tidig tonårsrevolt och där passade lite elak musik in faktiskt. More on this to come.
Ungefär här blev kontrabasen bara dammigare och dammigare.
Vid det här laget hade morfar hunnit få en stroke och sålt sin kontrabas. Istället hade han köpt en svart elbas av märket Westone tillsammans med en Roland Cube 50-förstärkare. Nu var det inget instrument som blängde på mig hemma hos morfar längre - nu skrek det istället: "SPELA PÅ MIG! SPELAAAA! JAG ÄR ROCK N ROLL!!!!!!!!"
När jag fyllde 11 år hade jag hunnit lägga ner kontrabasspelandet och "My bonnie..." På denna 11:e födelsedag fick jag faktiskt morfars elbas och stärkare! Salig sprang jag omkring där hemma och funderade...på hur fan man egentligen spelade. Hmmm...
Men sagt och gjort, det var bara att stoppa in Metallicas svarta skiva i min gamla bandspelare och försöka att följa John. Jag spelade så klart med tummen och hade konstant träningsvärk i högerarmen under säkert en månad.
Ärligt talat så gillade jag inte jazzmusiken som morfar envisades med att spela upp där hemma. Allt gick i samma tempo och det var väldigt mycket vibrafon-tingeltangel. Hela tiden. Det ville aldrig sluta. Men kontrabasen stod där och blängde på mig. "Kom igen nu grabben, jag vet att du vill".
När jag började fjärde klass hade jag bestämt mig. Nu var det dags för musikskola och...inte kontrabas? Nej, jag ville spela saxofon. Detta guldfärgade instrument som brölade i allt ifrån de mest finstämda balladerna till den sjukaste frijazzen. Eller ja, så tycker jag ju idag. Då ville jag ju bara blåsa och kolla om det kom ut någon ton.
Men...jag kom inte in för 1000 andra ville också spela saxofon så jag kom in på andrahandsvalet: Kontrabas. Kontrabasen var stor som ett hus men det var ju jag med så the deal was done.
Ärligt talat så hade jag börjat snegla mer och mer på kontrabasen redan innan jag blev nekad en spot som saxonfonlärling. Detta iom att jag på sommarlovet innan fjärde klass såg en dokumentär om Elvis och...jag menar, ärligt talat: Kontrabas är ju det enda instrumentet som man kan snurra runt, dansa med, ställa sig på och SAMTIDIGT spela på. Ja, förutom en kam eller triangel kanske. Så, det blev kontrabas.
Min lärare hette Luciano. Han var en gammal italienare som ville att jag skulle spela "My Bonnie is over the ocean" och lära mig noter. Jag ville lära mig spela men gav fullständigt fasen i noterna. Prickar på ett papper? Jag plankade låten och lärde in den utantill. Jag minns fortfarande hur jag står där hemma i radhusköket och sjunger/spelar för mig själv medan resten av familjen var och handlade jordgubbar på ngn odling bortanför Bredsand. Fan vad bra det lät! Ungefär som en katt som försöker sjunga "My Bonnie" samtidigt som en brinner.
...men notpapperet hade man lika gärna kunnat ställa upp och ner för jag brydde mig ändå inte.
Ungefär vid det här laget (åldersmässigt) hade jag även slutat att härma min syster gällande musiksmak. Hon hade både kassett- och vinylspelare och band som Bros, New Kids On The Block, Eros Ramazzotti och Milli Vanilli gick varmt där hemma. För mig var det ju typ den enda musiken som fanns. Jag hade faktiskt försökt lyssna på Skid Row innan men det var ju så elakt och dom hade ju ormar i sina musikvideos. Läskigt!
Dock fanns faktiskt några guldkorn i syrrans skivsamling - däribland bandet Extreme.
Extreme hade ju låten "More than words" och den ville ju jag lära mig! Men vadå, på kontrabas? Eh...nujj? Så jag hittade en gammal akustisk gitarr i förrådet och försökte till allas förtret att lära mig spela. Och...var tillbaka på "My Bonnie...".
Men så hände det:
Guns n Roses och Metallica kom in i mitt liv. För dom var ju inte läskiga? Inga ormar där inte? Döm mig inte. Jag kallar det för tidig tonårsrevolt och där passade lite elak musik in faktiskt. More on this to come.
Ungefär här blev kontrabasen bara dammigare och dammigare.
Vid det här laget hade morfar hunnit få en stroke och sålt sin kontrabas. Istället hade han köpt en svart elbas av märket Westone tillsammans med en Roland Cube 50-förstärkare. Nu var det inget instrument som blängde på mig hemma hos morfar längre - nu skrek det istället: "SPELA PÅ MIG! SPELAAAA! JAG ÄR ROCK N ROLL!!!!!!!!"
När jag fyllde 11 år hade jag hunnit lägga ner kontrabasspelandet och "My bonnie..." På denna 11:e födelsedag fick jag faktiskt morfars elbas och stärkare! Salig sprang jag omkring där hemma och funderade...på hur fan man egentligen spelade. Hmmm...
Men sagt och gjort, det var bara att stoppa in Metallicas svarta skiva i min gamla bandspelare och försöka att följa John. Jag spelade så klart med tummen och hade konstant träningsvärk i högerarmen under säkert en månad.
Muzak
Nä, nu är det dags att sluta tramsa och förändra bloggandet. För vem orkar sitta och läsa om att jag gillar lasagne, Lindas korvstroganoff och att jag inte hade så mycket annat än gamla Kalle Anka och mammas "Svensk Damtidning" som toalettläsning under min uppväxt? Nä, jag trodde väl det.
Så just därför tänker jag börja skriva uteslutande om musik, musicerande och musikskapande. Wow, a bit more ego men...kanske lite mer intressant ändå?
Så för att sluta tramsa och inleda kommer här som första inlägg (eller ja, i nästa inlägg blir det väl - lite anal får man väl vara?) en slight musikalisk overview beträffande min musikaliska bakgrund. Sedan går tåget. Ok?
Trodde väl det...
Så just därför tänker jag börja skriva uteslutande om musik, musicerande och musikskapande. Wow, a bit more ego men...kanske lite mer intressant ändå?
Så för att sluta tramsa och inleda kommer här som första inlägg (eller ja, i nästa inlägg blir det väl - lite anal får man väl vara?) en slight musikalisk overview beträffande min musikaliska bakgrund. Sedan går tåget. Ok?
Trodde väl det...
måndag 2 augusti 2010
Right back at ya!
Tre veckors semester:
Gatufestengig, gatufestenjobb, flyttpackande, Italien, flytt, rep, Storsjöyrangig.
Puh!
Tre veckor går fort när schemat är fullsmetat. Tror jag lider utav någon form av själslig sömnbrist och just nu längtar jag bara efter helg.
Italien (Sardinien) var löjligt varmt och det resulterade i att jag och Linda inte fick mycket gjort - vilket iofs var väldigt skönt. Vi låg vid poolen, läste böcker, gick på promenader, åkte turist-tåg och checkade av alla italienska måsten (så som kaffe, glass, vin, pasta och pizza). Bäst på semestern var just vilan och dagsutflykten som bjöd på snorkling. Sämst var de nonchalanta italienarna.
Flytten gick undan och på drygt ett dygn hade vi flyttat över alla saker från gamla läggan till nya vindsvåningen. Det finns ingen hiss i vårt nya lägenhetshus och min rygg (som redan från start är rätt värdelös) har lämnat in en begäran om att få byta kropp till någon som bara vill ligga i en hängmatta. Tough love! Att sedan kombinera ultraflytt med bandrep inför Storsjöyrangig var...en upplevelse.
...och giget gick bra. Trots att det regnade som aldrig förr. Östersund (och speciellt Frösön) var väldigt vackert och det var skönt med en minisemester i slutet av semestern för att hinna andas lite innan det var dags att börja kliva upp tidigt igen och gå till jobbet.
Nu har jag i alla fall sagt upp mig - jobbar månaden ut för att sedan börja plugga på Musikmakarna. Fan vad jag längtar.
Annars vill jag bara säga att jag har världens bästa livskamrat. Mitt livs kärlek. Linda: Jag älskar dig!
Gatufestengig, gatufestenjobb, flyttpackande, Italien, flytt, rep, Storsjöyrangig.
Puh!
Tre veckor går fort när schemat är fullsmetat. Tror jag lider utav någon form av själslig sömnbrist och just nu längtar jag bara efter helg.
Italien (Sardinien) var löjligt varmt och det resulterade i att jag och Linda inte fick mycket gjort - vilket iofs var väldigt skönt. Vi låg vid poolen, läste böcker, gick på promenader, åkte turist-tåg och checkade av alla italienska måsten (så som kaffe, glass, vin, pasta och pizza). Bäst på semestern var just vilan och dagsutflykten som bjöd på snorkling. Sämst var de nonchalanta italienarna.
Flytten gick undan och på drygt ett dygn hade vi flyttat över alla saker från gamla läggan till nya vindsvåningen. Det finns ingen hiss i vårt nya lägenhetshus och min rygg (som redan från start är rätt värdelös) har lämnat in en begäran om att få byta kropp till någon som bara vill ligga i en hängmatta. Tough love! Att sedan kombinera ultraflytt med bandrep inför Storsjöyrangig var...en upplevelse.
...och giget gick bra. Trots att det regnade som aldrig förr. Östersund (och speciellt Frösön) var väldigt vackert och det var skönt med en minisemester i slutet av semestern för att hinna andas lite innan det var dags att börja kliva upp tidigt igen och gå till jobbet.
Nu har jag i alla fall sagt upp mig - jobbar månaden ut för att sedan börja plugga på Musikmakarna. Fan vad jag längtar.
Annars vill jag bara säga att jag har världens bästa livskamrat. Mitt livs kärlek. Linda: Jag älskar dig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)